Nytt årtionde på ingång- tjugotjugo... 2020
Känns snyggt på något vis. Estetiskt och lite roligt att skriva och att säga.
Jag vill hoppas att 2020 kommer leva upp till att få vara just lite roligt såhär inför mitt 56:e år.
Lyssnar på Fredrik Lindströms vinterprat - tycker han är fantastisk i radio och mindre fantastisk i TV.
I Tv-programmet Tror du jag ljuger borde han stå över eller tagga ned då det blir direkt plågsamt.
Men jag väljer att inte tänka på det och lyssnar istället med stor glädje på årets vinterprat- så intressant. Och annorlunda musik som jag nog aldrig skulle tänkt tanken att lyssna på - såhär i P3:s samma-låt-200-gånger-om dagen-era...
Så nu sitter jag här ute på landet i mitt pyttiga kök - gör årets inlägg på den skvalpande lilla bloggen ute på bloggerhavet där enstaka ensamma sökare råkar hamna - förmodligen under sökande efter nåt helt annat, 8 besök bara denna veckan. Blir de besvikna - undrar de vad fan är detta ? Själva fenomenet Blogg har ju varit så ute - instagram är grejen.
Men tydligen så vänder det - bloggen is back !
Nu tar jag en liten paus - och tänder en brasa med ved som för en liten stund sedan åsamkade mig typ ryggskott... så kan det gå när man skall hugga ved inklämd mellan en kompostkvarn och en gräsklippare samt tre sommarcyklar... jävlar ont...något som tycks bli framtiden i mitt fall - dvs varierande varianter av ont i kroppen.
BRB !
Sådär nu brinner det en brasa. Det är mysigt - och det blir varmt.
I ugnen ligger det en vetekudde som jag ska lägga på min onda höft. Nästan som en liten idyll.
Min Käre make är kvar i stan för att vi orkar inte hålla på att köra fram och tillbaka för ett knappt dygns samvaro i minihuset.
Utanför köksfönstret är det stort pådrag eftersom jag satt ett fat med solroskärnor i en väl yvig buske som ett slags fågelbord.
Fullt med talgoxar och blåmesar och koltrastar. Jag har också hängt en spiral med fett och olika slags nötter, havre och frön i ett av mina stackars syrenträd- stackars för att min luntning för två år sedan spårade ur och jag var på väg att elda upp hela trädet...
Blev glad då en hackspett hade fullt upp där en liten stund idag på em.
Förra året matade jag fåglarna hela året. Jag tror jag med detta åstadkommit en förändring i talgoxarnas evolution. Det finns numera fyra-fem talgoxar som är typ dubbelt så stora som övriga.
Kan tänka mig att det beror på god tillgång av solrosfrön och korvar med oxtalg och jordnötter.
Så kan det bli.
Såhär på slutet av ett år så kommer den där pockande känslan av att behöva sammanfatta ens år- typ enligt följande;
Jag vet inte - det som jag tänker på är väl att ha blivit av med mitt jobb pga det sjuka jävla kostsamma systemet med upphandling.
Ett slags galen cirkelrörelse som avrundas med att Utbildningen nu är tillbaka på FU och jag får söka om mitt jobb -kanske säga upp mig från min "tillfälliga" andra 80% tjänst. Och hoppas på att jag kan få tillbaka min gamla tjänst fastän själva utbildningen /projektet kommer vara annorlunda men det blir oxå en utmaning I guess. Kanske en rolig utmaning.
Att jag blev erbjuden ett superbra jobb som jag tackade nej till eller tappade bort och tog ett annat som jag med facit i hand kanske skulle tackat nej till / tappat bort.
Jag har oxå kommit fram till att arbeta utan kollegor är inte bra.
Man behöver andra människor och om man skall arbeta med andra människor - alltså ha människor som sin arbetsuppgift - då behöver man verkligen kollegor för annars blir man utmattad och dränerad.
Det har jag lärt mig under 2019. Jag har också lärt mig att tänka " man vet ingenting"
Som Sokrates -..." det enda man vet är att man ingenting vet..." Det är en slags lättnad och den ger ångestlindring. Man vet verkligen inte vad som föregår i andra människors huvuden. Och att träna sig på att förhålla sig till detta är en lättnad. Istället för att försöka räkna ut och hålla på.
För övrigt var jag glad över att sommaren inte var så himla varm - att det regnade en del - att jag inte behövde stirra på himlen och förbanna den evigt strålande solen som 2018.
Att saker och ting ibland inte går att göra så mycket åt. Att ibland bara låta saker va och så får det bli som det blir.
Att luftvärmepumpar är en underbar uppfinning - kyla på sommaren och värme på vintern.
Att det räcker bra med två katter. Att veterinären i Kullavik kommer vara vårt enda val ifråga om djurens hälsa.
Att jag fortfarande vill ha en hund - både för sällskapet men också måendet, frisk luft och relationen.
Att försöka hantera hälsan utifrån att slippa ha en alltför smärtsam kropp - förstå att inte pressa sig - stressa och vara elak mot sig själv.
Att vara rädd om och vårda relationerna med de som betyder mest. Mina närmaste - barn & barnbarn & make, mina vänner och djuren.
Vara rädd om jorden och snäll mot djur.
Dra ner på filmer och serier och information om våld och elände.
Lyssna på musik, se det vackra i världen och kulturen, fortsätta skriva, odla, köpa ett mullbärsträd, träna och bada mer i havet.
2020 - du är välkommen !
