torsdag 31 december 2009

Välj själv!






den eller den här



På den här bloggen får man välja vilken bild som skapar mest glädje i lilla hjärteroten såhär inför nytt år

Gott nytt år!

amenvafannufårdomslutaspelainfleravsnitt

Nu har jag sett ett halvt avsnitt av Morden i Midsomer.. och jag bara tänker.. HUR ORKAR FOLK SE PÅ DEN SKITEN? Lite kult säger folk som tittar.. Kult!? Kanalkampen 3 verkar vara mera kult.

Ullared är ett under av intelligens och oförutsägbarhet om man jämför, På spåret dubbelt så spännande och jag antar att Dansbandskampen är hundra gånger roligare.

Ja kära nån. Måtte 2010 ge oss deckare värd en tillochmed omtöcknad hjärna ett uns av utmaning.

onsdag 30 december 2009

(läses lite argsint)

2010 ... va ska man göra´mät?

så här säger Wikipedia:
2010 är ett vanligt år som börjar på en fredag. Det är även det första året på decenniet 2010-talet. EU-kommissionen har beslutat att 2010 är "Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning" .. ...................... jaha, gudvabra.. ett vanligt år! Ingen mer fattigdom!!!







I övermorron är det bara 364 dagar kvar till 2011!!

tisdag 29 december 2009

SVÅR





...en konst
...alltså att vara svår
...på rätt sätt
... att balansera det svåra med det pretentiösa!

Fast varför vilja vara SVÅR - egentligen ? Varför inte bara nöja sig med VANLIG ? Eller BANAL ?
Eller som VEM som HELST?
Typ Mänsklig!


Jag har tittat lite på Hollywoodfruarna som nu går i repris på 3:an - det finns ett talesätt som säger att djävulen bor i detaljerna... och just den meningen ... att djävulen bor i detal
jerna... slår mig varje gång dessa tre damer dyker upp i rutan...
Deras liv tycks handla till 300 % om ett evigt petande i detaljer.
Allt från naglar och guldansiktsmasker till vad Lionel Richie eventuellt s
kulle ha för åsikt ifråga om en rabatt med tre ogräs i ... eller hur man tar död på sniglar- in och ner i detalj med att vända dem på rygg och saltet och hur det fräter dem sönder och det sadistiska skrattet, en personlig sminkös som tycks stå jourredo att jämna ut ojämn foundation med en liten svamp, hakar upp sig på nyansen på tofsarna vilka pryder frottehanddukarna... ?!!! i gästbadrummet, att hajar kan vara väldigt intresserade av blingsmycken o komma farande när man badar... etc etc eller att man gör utflyktsmörgåsar i femtielva olika specialvarianter och lägger dem i specialpåse med tillhörande specia
l- lapp... osv osv

Jag blir trött av deras eviga detaljpetande- trött och fascinerad och utmattad och beklämd för detaljeriet känns på något sätt mer än ganska ointelligent.
Som att hjärnan bara får ägna sig åt små små
yttepyttepixlar med en väldigt snäv omkrets ...knappt 1 millimeter ifråga om helhet.
Inga intressanta vidarekopplingar- inga intellektuella krumsprång ...som att kanske ge fan i vad Lionel Richie skulle säga om en garageuppfart med 3 ogräs i eller kanske köpa 6 meter höga cypresser o sätta dem i en ring eller skita i att smeta in ansiktet i Guld för 7000 kronor... eller att ta reda på hur den mesta guldhanteringen är en miljöbov utan dess like ...att kanske eventuellt våga titta kanske en meter utanför den d
är snäva snäva ramen som tycks uppstå så fort någon har råkat överskrida sin årsinkomst med en miljon...

För jag undrar faktiskt vad det är som händer med människor som plötsligt får en hel penningpåse med guldpengar över? Vad denna yttring av värde iscensätter? Vad det är i själva bankvalvet som gör att referensramar plötsligt snävas in så till den milda imbecilla grad...

Och jag kan se Carl Barks Joakim Von Anka:s uppenbara likheter med Anna Anka.
Och visst är hon liksom honom ett slags affärsgeni men med ett litet barns känsloliv och vars drivkrafter är en riktigt gröngallafärgat avund - vilken i seriestripform är klart underhållande ... i verklighet minst sagt beklämmande sorgligt!

... Och skadligt
... och SVÅR
- för med den här typen av Scrodgemänniskor tappar man liksom perspektivet, och man blir antingen eller och förvandlas till ett lika svart vitt perspektiv som deras och plötsligt är man indragen i deras nät av halvsanningar och egenfokus och detaljpetande...

t o m när man sitter i sitt hem och tror sig vara i säkerhet så drar det lite i drömlängtan ... tänk att kanske få ha det så ... tänk att få åka omkring i en mercedes för 1 miljon och gå omkring i rätt fula illasittande träningskläder hela dagarna och skälla ut trädgårdsmästare för att de inte vattnar golfbanegräset 15 ggr om dagen...
Drömmen om det där andra livet... livet badande
s i pengar!

Det som förvånar mig är att de verkar ha så jävlans tråkigt - att vardagen med pengar är småsint,gnidig, bitter och TRÅKIG och full med idiotiska petningar av och i detaljer...
Naglar som bryts blir till katastrofer och hundar som klipps och fönas fel och gräsmattor med lite brunt ÄR FAN ...inte så himla roligt att råka ut för...
This is a big PROBLEM... NOT!

Jag hade skrattat hela tiden - det är jag säker
på !

Imorgon skall jag kanske summera ett eller tio år eller så låter jag bli...

Och här kommer ett släktträd :

måndag 28 december 2009

Min bästa tid på året

Lika lite som jag ser fram emot att börja ett nytt år, lika mycket gillar jag att avsluta det gamla. Och det beror egentligen bara på en sak. Men en underbar sak. LISTORNA! Och krönikorna i TV, dom där man sitter och får bara det bästa serverat. Bort med småsaker som stör som tjatter i huvudet och fram för ettorna, höjdpunkterna, katastroferna, vinnarna! För all del förlorarna också bara dom förlorade på ett storslaget sätt. Påminnelserna om året som gått som jag redan glömt och som jag älskar att bli påmind om.

Sämsta vädret en julimånad på åtta år till exempel. Det hade jag inte glömt utan mer bara inte haft en aning om. NU vet jag det och gör mig .... sällsamt nöjd.

Jag får inte nog. Kastar mig på tidningar så här dagarna före nya året och slukar listor.. Och i år är det ju grejjen med 00-talet också. Hela tjugohundratalet ska sammanfattas och listas. Underbart.. jag kommer äntligen att känna lite kontroll över tillvaron, lite att jag faktiskt var med, lite att jag trots allt ändå var en del av tiden och världen..

- Jjja just det ja! Ja, nu kommer jag ihåg! Ja den grejjen ja!! Och det! DET hade jag glömt!! Och den dog ju, just det! Dödslistorna brukar ha en egen avdelning i GP, längst ner på sidan... över två sidor. Lusläser.

aha, oj, mmm, suck, visstja ... låter det i min hjärna, ibland undslipper ett och annat utrop högt. För på nåt sätt så har jag glömt det mesta. Förträngt, inte orkat ta del av när det hände, inte hunnit vara med, inte fattat... men nu, i sammandraget är jag i mitt esse.

Mest förundrad är jag över min glömska. Som jag antar är människors glömska i allmänhet. Förundrad över hur tiden försvinner, över hur händelser försvinner och återuppstår den sista dagen.. på året.

Då jag sitter och med stort nöje tittar på tvsportens höjdpunkter.. bästa mål, största skräll, viktigaste vinst.. och jag känner mig så.. kunnig, insatt och MED. Och jag älskar det.

Hittade en lista över "hetaste"sökningar på Google 2009
1 Spotify.. (surprise eller.. )
2 Translate, Googles översättningstjänst (tack för tipset)
3 Michael Jackson (ja just det.. HAN dog ju oxå!)
4 Lady Gaga (året man fyller 50 måste man inte veta vem det är)
5 Twilight (jaja)
6 Acai-bäret (måste googla det)
7 Mocktails - alkoholfritt alternativ till cocktails (inte konstigt att jag inte vet det)

Ja, så tillbringar jag resten av det här året.. med Listan, en lisa för själen.

Återkommer med en egen lista!

Men jag kan redan nu avslöja Bästa maken 2009;

eller vafan.. säg hela 00-talet!

MellandagsLAT


...vad är det egentligen tänkt att vi skall göra på mellandagar - förutom att äta julskinkssmörgås som smakar mindre och mindre gott eller värma på Janssons eller kalla köttbullar och uppvärmd rödkål till dagsgammal prinskorv - är det att det här skall vara ett slags restdagar...?

Jag kan inte riktigt säga vad jag gjorde på juldagen eller på mellandagen ! Kanske ett tecken på ett torftigt liv? Eller torftiga relationer? Eller att jag är en slags juleremit som gömmer mig bakom böcker eller ännu bättre kryper in i dem...
Eller så är jag bara LAT.
Futtigt simpelt lat som inte har ork att laga en vettig middag utan står där med lite prinskorvsrester och en smörgås med skinka och senap samt värmer på lite rödkål för jag OOOORRRRKKKAAAAR inte göra något annat... kanske för att jag dagen innan julafton betedde mig som en galen tour de Francecyklist och trampade mig uppför serpentinbackar av hastiga julklappsfixar ... men jag lade mig i klungan i år ... tog inte ledartröjan ... så det där kan jag inte skylla på heller.
Nej - LAT.
Jag tror det är ganska Tabu - att vara kvinna och erkänna sin Lathet.
Kvinnor skall inte vara Lata - de skall vara insamlande och alltid på språng med sin omhändertagenhet ... vid spisen, i hemmet , med barnen, med sig själva, här ska fixas här ska donas o tralla la tralla la lalla och jobbet och hobbyn och telefonen skall ringa och gärna ett volontäruppdrag på det ... stadsmissionen eller ornitologer eller utfodring av örnar ...

En teori: (och den är min och jag har säkert fel för det har jag ofta ... har jag tur så har jag kanske fel ifråga om min lathet också...)
Ett sätt för kvinnor att få lov till att vara lata och därmed bli omhändertagna för det är nästan en förutsättning för utövande av lathet... det är att drabbas av sjukdom - gärna en mer mystisktsubtil sjukdom som inte riktigt går att sätta fingret på - diffus värk, huvudvärk,whiplash,elallergi,deppighet ...
... snacka om att jag är ute i ett minfält nu... och pang ...där small en social trampmina ...!!!

Men jag skulle vilja att kvinnor tog sig lika stor rätt som alla andra att slå oss ner framför tv:n - lägga fötterna på bordet och slå upp tidningen och bara stänga av familj och mat och jobb och hela vallandet. Alltså utan ursäkter och invecklade förklaringar ifråga om häslotillstånd och dagsform...

- älsklingen , vad blir det för mat ?
- inte nu , jag är LAT

...ja jag vet det där är en drömutopi men Jag tycker den känns ganska skön ...eller ?

Och här kommer ett ljuvligt inslag med en härligt inspirerande dansk arkitekt som gör mig sprudlig och glad och riktigt riktigt O - LAT

Yes is MORE !!!




lördag 26 december 2009

Tänker på Bengt och storleken på Grapefrukt

... och Den Bengt jag tänker på heter Ohlsson och är författare - just nu läser jag hans bok; Hennes mjukaste röst och den är sorglig och fantastisk och med nästan väl bra igenkänningsgrad...
Det är rysligt och mänskligt och förmodligen det som gör den bra. Destruktiv kärlek som framglimtar i de där små detaljerna; besatthet,känslokyla,dominans, underläge,oförmåga,mönster...
Känslan av att vara utelämnad åt andra,hur handlingsutrymmet blir snävare och snävare och desperationen större och större - det är stort att via en text få in det här subtila i beskrivningen av detaljerna, i det som inte skrivs ut ... det som finns där mellan raderna ... det som inte går att peka ut eller sätta fingret på - precis som i verkliga livet.
Dubbelheten och frustrationen.
Kampen för att visa sig ur sitt allra bästa jag - en som minsann duger eller tillhör eller är likvärdig...
Det är en bok som drabbar - åtminstone mig - och den fastnar i mitt huvud och jag går och tänker och lider med huvudpersonen och hennes desperation och jag önskar att hon bara kunde lugna sig, stanna i sin egen värdighet, sluta kämpa för något som bara kommer slå tillbaka på henne själv med förödande kraft -väl iscensatt av någon annan vars motiv aldrig varit helt ärliga...
Brrrr... och fruktansvärt BRA... som intellektuell Annanasdagspåfyllnad...till ...topp -Grape-frukten...

Vår hjärna är ungefär lika stor som en Grape och väger ca 2 % av kroppsvikten typ runt 1,2 - 1,4 kg - och vars konsistens påminner om ett löskokt ägg - och om man skulle kika in på en hjärna under en operation så är den rosa och brun.
Det är en intressant grej - jag har haft en bild av hjärnan som grå och det är nog rätt på ett sätt
... för en hjärna utan elektricitet och aktivitet den är grå - och avstängd.

Min andra juldagslitteratur är nämligen hjärnböcker och jag bara älskar dem fast på ett annat sätt än Benke - det här är som nyttig och otroligt god mat - B12 och antioxidianter och Lycopen och Omega 3 och själva tallriksmodellen...
Benkes bok är efterrätten som stimulerar hela apparaten och Grapefrukten där överst i synnerhet...
Hjärnan tillverkar nämligen nya celler och söker nya kopplingar hela tiden...
MEN ...
USE it Or LOOSE it !!!
...och det kändes skönt - Svart på vitt att man ALDRIG KAN TÄNKA för mycket - så det så !

...imorgon blir det säkert mer hjärna & en dansk som jag glömt bort...

fredag 25 december 2009

Jag tänker

.. att allt beror på hur man beskriver det. Hur man berättar om det. Livet. Att det är då och så livet blir till. När man beskriver vad som hände, varför och hur. Inte att det hände. Men jag kan ha fel. Det har hänt förr.



Och i går hade jag två julklappsutdelningar, en med varma vantar och ullsockor, efterlängtad symaskin i paket, och en med hemlagad citronmarmelad, hemlagad pepparrotsnaps och hemgjord klocka som kan visa kvart över pilfink i paketen. Med julmat och juldricka och julprat och julsällskap och jultrivsel. Och dans runt en julgran till pianokomp.

Ännu en jul som lägger sig som bomull runt hjärtat och svåromättat fett på kroppen. Tack och god fortsättning rara barn, make, styv- och exfamiljer. Jag tänker att jag nån gång ska dedicera ett tacktal till er.

Och god jul och god fortsättning alla läsare! Detta var ett sätt att beskriva mitt jul-liv, det finns fler. Hö hö.

Mannen Myten...

Tomten!
Och nu är det över ... för denna gången!
Det skall bli spännande att se Hur Var och Varför 2010?

Min spaning ifråga om 2009 är att det var ett lugnare tempo detta året ...kan ha fel men det var min känsla - överhuvudtaget...

sedan blir det konstigt att säga tjugohundratio eller säger man tvåtusentio - inget ligger direkt självklart i munnen...

Och Mannen Myten Tomten som kom till mig var en toppenkille och jag måste varit en snäll kvinna för jag fick så fina fina julklappar och det var roligt och kändes varmt och fint inuti själen.
Min vanliga gnagande känsla av otillräcklighet vilar fortfarande sitt lilla ångestspöke på en tillräcklighetskudde och tillräckligt gott ÄR Gott!

...jag kan tacka min lugna fina käraste i livet för det - en människa och min egen speciella favoritsurikat i flocken!

God flockJul på er Alla! ... därute i molnet ... !

onsdag 23 december 2009

För virrande

Har besökt MediaMarkt, Siba och Elgiganten två dagar i rad. Och slås av att hur man på enormt stora ytor samlar totalt olika saker på som på nåt sätt är bestämt att det ska säljas ihop. Kameror, eltillbehör, brödrostar, strykjärn, mobiltelefoner.... Ologiskt sammansatta produkter som tydligen ska ge köpsynergi. Är du i behov av en digitalkamera så impulsköper du samtidigt ett kylskåp. Typ.

Är det så? Hänger kaffebryggare ihop med cd-skivor? Varför?

Det skulle lika gärna kunna vara så att man köper mobiltelefoner på HM, för på vilket sätt hör strykjärn mer ihop med datorskärmar än med t-shirts eller shorts?

Hur hänger det ihop? Hårt med hårt; strykjärn - mobiltelefoner. Mjukt med mjukt; kjol- -hårgelé?

Spännande... det är vad världen är. Och förvirrande.

Och jag diktar och rimmar på Indiska. com för att vinna åtråvärda 500:- i presentkort men kommer till korta varje dag. Jag skulle så gärna vilja vinna för att kunna gå dit och välja mellan överkast, ljuslyktor, inslagspapper, värmeljus, porslin eller broderad blus.
....... Är det det som är kännetecken för det indiska?

Förvirrande var ordet för dagen.

tisdag 22 december 2009

ingen dansk...




idag ...
ont i magen hela dagen
och
då får det bli en bild istället...

måndag 21 december 2009

10 timmar och 26 minuter innan julen är klar

Idag har vi handlat alla nästan alla julklappar, det gick på 3 timmar. I morron ska jag handla mat. Det kommer att ta 2 timmar. Köpa en klapp till, tar 10 minuter. I övermorron ska jag koka skinka och göra lite olika rödbetsallader, det kommer att ta ... 3 timmar. Hämta hemmagjorda julklappssaker och slå in dom, 1 timme. Antagligen kommer jag att dammsuga och småstäda, 45 minuter.

Lägga nubbe på kylning för det viktigaste och bästa under hela julhelgen - skinkmacka, sill och nubbe kvällen innan afton. Tar 1 minut. Att lägga den på kylning alltså.

Jaha... vad mer. Packa julpackning för att åka 2,5 mil på julafton och fira, 30 minuter.

Får lite panik. Har jag glömt nåt, gör jag inte rätt, missar jag det viktigaste, är jag helt julute!? Här skulle jag kunna drabbas av julpanik, men av omvänd anledning på nåt sätt. Vad gör dom som jag missar?!?! Rimmar på dom lackade julklapparna antagligen, något jag har svårt att motivera mig till.

Jag har i nästan hela mitt liv känt att jag har tid, att det som varit problem aldrig varit tiden. Vilket har gjort att jag ibland känt mig onormal. Särskilt i jultider.

Men va fan. Skit samma. Det här är mitt sätt.
God danföredanföredanföredopparedan.

Elefanterna i vardagsrummen...

I Kinesisk astrologi talar man om olika år i olika tecken - typ råttans år och grisen och Ormens...
Jag vill härmed framföra min alldeles egen 00 variant på denna 10års eller kanske 100års eller varför inte hela mänsklighets evighetsgenre - Vardagsrumselefantens ...
Därför dem är de som egentligen har makten... eller tar makten ...eller ges makten...
Det är de som tar upp mest plats - gapar högst - är mest förbannade och otrevliga,kräver,förvanskar,armbågar sig, blir fullast,ologiska,irrationella,elaka,rättfärdiga,roffar,bitchar,snackar skit,tar för sig,charmar,skryter,överdriver,dramatiserar,martyrar,flirtar,mutar,beter sig,gör bort sig,ljuger,sviker,tar aldrig ansvar,självgodar,aggresivar,falskar,självupptagna...you name it

De tar med andra ord alldeles fantastiskt mycket plats.
De finns i lite varierande storlekar.
De är jävligt irriterande.

Och vi ursäktar dem ... för det bor nog en elefant i oss alla förmodligen och det som är skillnad är att min och säkert också din elefant är ganska hårt dresserad - ibland kan den få lov att bli en aning större, en skvätt alkohol brukar expandera vardagrumselefanten... och det brukar vara rart eller om man mår dåligt eller har hamnat i en kris...

Den typen av elefanter som jag menar håller på att ta över är de kroniskt överexpanderade Vardagsrumselefanterna som gör människors liv svåra att leva och svårt att få plats.
Hur mycket möbler man än flyttar ut mot kanterna eller slänger bort, hur mycket svängrum dessa krävande och kvävande existenser än ges ...så blir det aldrig nog och ju mer svällutrymme som ges desto mer expansion...

2010 bör bli ett år då vi gemensamt krymper elefanter.


Visst vore det en utmaning ...

... jo och så en elefant historia;
- vad blir det om man korsar en elefant med en känguru ???
...
...
...
... stora gropar över hela Australien ...

imorgon skall jag skriva om en dansk arkitekt som säger YES !

söndag 20 december 2009

att handla eller inte handla ... det är ...

...det jag skall försöka ta mig för att göra idag.
Som Julklappar! Och en kalkon! Och en Stinas örtkyckling ... att ha till vanlig ojulig middag med ris och sallad.
Jag undrar varför jag skjuter upp julklappshandlingen till nästintill sista tickande minuten ... varför jag överhuvudtaget i mångt och mycket skjuter upp saker till over the deadline.
För att sedan med adrenalinet pumpande som en tour De france cyklist i serpentinbackarna klistra o limma o måla en snabb tavla och vira ihop en ,två,5 broscher- springa in på Pressbyrån och rafsa ihop ett amerikanskt bilmagasin och tre påsar Chinachokladgodisar till ett käckt litet kit + sf-biocheckar samt ett hundra kort i ett annat minst lika käckt klapparrangemang...
Kanske att jag helt enkelt är funtad att i mångt och mycket fungera som bäst under någon form av stressande (imaginärt) dödshot...

Därför att ... när det inte föreligger någon yttre press så tar jag det minst sagt lugnt... och jag trivs med det. Jag går omkring och tittar på saker och förstår mig inte alls på människor som rusar omkring med tom blick på köpcentran... tre veckor innan jul...

Jag vet att jag brukar tänka; ... efter ruschen... när det ligger på håret att detta kommer jag nog inte klara ... alla affärer är stängda ...fan fan fan...jag måste ha något med mig o så kadang ... kommer någon idé eller lösning ... att jaaaaaa jaaaa jag klarade det- ett slags känsla av att trots allt gå i mål eller bättre ta sig i mål.

Undrar om det finns någon slags diagnos på den här typen av beteénde eller strategi.

Jag undrar om de människor som kan planera och stressa upp sig tre veckor innan jul är lyckligare... för utifrån ett slags empirisk erfarenhet, som jag har upptäckt, är att många av de planerande strukturmänniskorna blir stressade av både planeringen och att leva upp till sin planerade utgång samt irritationen då den planerade varan exempelvis har tagit slut...

Och hur irriterande är då inte en sådan som jag med en näst intill obefintlig lust att detaljplanera tillvaron och som lustfyllt väntar in sin deadline för att i sista skälvande minuten spurta in resultaten...
Och hur reagerar jag då jag misslyckas - för jag upplever nog ganska sällan att jag egentligen misslyckas kanske mer att det inte blev så där bra men ganska bra ändå med tanke på den korta tiden det hela fick på sig... hmmm hmmm ...förvarsmekanismer i sin guldigaste/förnekande form.

Igårkväll efter jag sett den otroligt bra och tankeväckande filmen The squid and the Wale surfade jag in och lyssnade på Steven Pinker på Big Think.
Jag tycker att han är intressant mycket pga att han blandar tvärvetenskapligt - språk och psykologi och neurologi... ta en titt eller hitta någon annan intressant person som tänker...
eventuellt Tänker STORT : http://bigthink.com/stevenpinker

imorgon skall jag skriva om våndan med elefanter i vardagsrum...



ingen dans i glashus

Det finns ju saker man önskar att man gjort, att man haft begåvning för, att man orkat, att man satsat på, att man engagerat sig i... alternativt hunnit med, fattat att det var vad man ville och framförallt, kommit ihåg vad det var man skulle göra - egentligen.

Ja jo nää det är inte försent för mycket, men för en del.. till exempel är det för sent att uttrycka sig med dans.. på riktigt.. med ett annat sätt att vara verbal, kroppsligt verbal, tala med ett annat uttryck, som Ana Laguna. DET önskar jag att kan nästa liv.



Och livet efter mitt dansliv vill jag uttrycka mig i glas, i det genomskinliga. Om det går vill jag sjunga samtidigt. Och om det inte är för mycket begärt vill jag vara med i en grupp som gör konstiga skruvade föreställningar.

Det räcker med ett avsnitt av SVTs bästa program Kobra så blir man påmind om sina drömmar. Utan det med glas, det vet jag inte vad det kommer ifrån.

Och går inte nåt av allt det andra så vill jag jobba på Kobra.

lördag 19 december 2009

Julstämning någon ???

Med detta julkort vill Charlotte Gyllenhammar önska alla Gp- läsare en riktigt God Jul !


Ja jag kan ju inte göra annat än att säga Tack snälla Charlotte - trots att Julen ibland kan kännas övermäktigt Ångestfylld ifråga om att leva upp till förväntningar och imaginära barndomsönskningar om tindrande ögon och familjelycka så kommer detta alltid vara en slags räddaren i nöden... För värre än så här kan väl ingen familjesammankomst någonsin bli ...
Hur mycket sprit och förtvivlan ett julbord och en gran med för många eller för få klappar under och knasiga släktingar man knappt känner, än lyckas åstadkomma...

Det här var en för mig helt ny Julberättelse ... om man nu tröttnat på Julevangeliet eller Karl Bertil Olssons Jul eller Viktor Rydbergs trista gamla Tomte på taket så varför inte köra den här Stephen Kingvarianten som Charlotte hämtade inspirationen till Jultavlan från;

"...Bakgrundsberättelsen är en blodig sägen om hur ett äldre par hyrde ut rum till tre unga studenter, mördade dem och lade dem i saltlake. Sankt Nicolaus satte ihop deras sönderfrätta kroppar igen..."

Aha ... så det är därifrån traditionen med Lutfisken kommer!
Hmmm... eller att man äter inlagd sill på jul ... Spännande!

Walt Disney - allt är förlåtet !

Här finns några av Gp:s andra konstnärers tolkning av jul men fan vet om inte denna tar priset ifråga om Ångest ... som Julklapp !

fredag 18 december 2009

börjar med en bild o slutar med en bil

... idag återuppväckte jag något avsomnat inuti - jag fann leran.
Jag hittade den leriga lerande kvinnan som grejar,drejar och hittar på olika föremål...i lera.
Gärna med funktion - men ännu hellre med dubbel funktion och konstighet i kontrast.
Hemma hos fin vän fanns några gamla bortglömda skröjbrända föremål från 2004 och mitt minne av dem var av känslan fult och misslyckat...men... nej ... inte ...snarare helt okey föremål(med minst ett undantag - egen härd guld värd keramikbonaden var väl sisädär)
...så höll vi på att glasera och doppa och hitta på framtida lerighetbaserade saker i över fyra timmar.
Instängda i en varm kreativ-praktisk- fixar -bubbla som värmer kring själen på ett speciellt sätt.
Bra för hjärnan,känslan och själen rent allmänt.
Sedan kom jag ihåg varför jag övergav min lerhobby, varför 5 års kvällskurser och helgkurser och ett ganska hett brinnande intresse och lärdomar kastades överbord ...plask ... som en gammal uppblött matsäck.
Det gamla vanliga - En Relation - En dålig Relation - En Relation som inte gav utrymme för annat än att ha just den som intresse,hobby,fokus,arbete,funderingar,förbättringar,ansvar,hålla ihop,förbättra...
Ett trist krävande kvävande kärleksarbete helt utan utrymme för något annat - inte ens en liten cernitlerafigur fick plats och då krymper själen och livsgnistan och själva livet blir som en kamp för syre - för livsrum- för att orka gå upprätt...
Och En grå filt lägger sig över tillvaron...

Motsatsen till Kärlek

Idag mitt i glasyrdoppet tror jag den sista fliken av den grå filten drogs bort.
3 år tog det att återvända till ett liv med syre och eget livsrum och det tål att tänka på -
ibland ska man lägga ner och ge upp i tid

precis som en fd svensk bilfabrik i Trollhättan

... men jag gillar Saab - snygga bilar ...

...och nu slipper vi få Maud Olofsson i varenda nyhetsändning... skönt!


torsdag 17 december 2009

Släck ljusen för h-e


Läser idag i GP på nätet att elen höjs med 3000% mellan 16.00 occh 18.00 idag. Och det beror på "ett fall i effektuttaget från den svenska kärnkraften i kombination med det kyliga vädret". Jaha.. så varje gång det blir kallt i kalla Norden så ska elpriset höjas med flera tusen procent?! Och när det med "fall" menas att kärnkraftverken i Sverige går på lägre fart på vintern så kan ju minsta lilla nyföding att bli konspiratorisk.
Är det månne för att driva upp elpriserna?!?! VA.. vavavavavav aaaa!!!!!??

Det är som det så riktigt resoneras om i GP.. ingen skulle acceptera att mjölkpriserna pendlade mellan 9 och 240:- litern. Det skulle ju för f-n bli folkstorm.. men nu... sitter vi här med elbolagen i knät. Utmattade bara av att försöka förstå fakturorna. Lurade är vad vi är.

Arg och förbannad är vad jag blir. ( Äntligen, tänker kanske "nån" : )

Grattis Sverige till alla avregleringar. Grattis att även Apoteket är avreglerat.. vad betyder det egentligen.. att det inte finns några regler kvar.. ? Inga överenskommelser alltså, för det är väl det som regler är. Om du gör det där, så gör jag så här och då blir resultatet detta.
Nänä ... nu är det, om du gör som du ska, så gör jag som jag vill och resultatet ska du inte lägga dig i. Bara betala.

Snart får vi kanske se en rubrik.. Skynda fynda innan kl 15.00 för sedan kostar näsdropparna 589:- flaskan p.g.a förkylningstider! Cortisonet är det för liten efterfrågan på det så det skiter vi att ha i lager och astmaläkemedel är det så stor efterfrågan på så då har priset gått upp med 400%. Inte bli upprörd, det är ju marknadens egna lagar om tillgång och efterfrågan bara.

Jävlar vad förbannad jag blir. En helig vrede så här i juletider. Nu SKA jag börja bygga mitt eget vindkraftverk. Och jag ska jävlariminlillalåda sätta upp solceller oxå.

AAaaaaarrrrrrgggggggggghhh

... och en dokumentärfilm


Igår kväll såg jag en mycket bra gjord och upplysande och belysande stark dokumentärfilm.
Ibland kan mediet TV vara fullständigt oslagbart ifråga om bildning.
Jag vill uppmana alla att gå in på svt Play och titta på filmen Geniet och pojkarna
Den handlar om Nobelpristagaren Carleton Gadjusek - Antropolog och upptäcktsresande och medicinforskare mm - ett geni som upptäckte prioner och det sjukdomsframkallande i kannibalism och Galna Kosjukan varianter. Han lade mycket av sin forskning på Papa Nya Guinea och adopterade xxx antal unga pojkar med sig hem till USA - han var också en mot slutet av sitt liv öppen Pedofil.

Jag vet inte riktigt vad jag skall säga men det egentligen mest skrämmande är hur andra människors förnekelsemekanismer fungerar - också hos honom - men även i hans krets av högt uppsatta inom vetenskap och forskningskollegor.
Hur dessa i filmen hittar de mest otroliga ursäkter för en människas uppenbara och skadliga störning eller att det var Ok för de kunde hitta kulturella ursäkter då vissa former av sexuella handlingar mellan barn och vuxna ingick hos vissa av folken i Guinea - alltså ursäktades dessa handlingar rent vetenskapligt ...jävligt jävligt obehagligt... vad finns det mer en forskare kan ursäktas med ...eller kanske det är så att en vanlig sketen doktorand inte riktigt hade inspirerat till alla dessa vinklingar av "ett slags böjelse".
Det bästa av allt var att några av dem till slut avfärdade Carleton Gadjuseks grova bekännelser eller rättare sagt förklaringar till varför alla dessa 100 tals 8 -12 åriga pojkar så gärna ville ha sex med honom - mer eller mindre tvingade honom till det, enligt honom själv - Helt Enkelt Var Skryt ... Skryt ???!!!

En annan tanke som slog mig kan ju vara att vända på den Gode Carletons motiv ifråga om Nya Guinea och hans "antropologiska forskning" och "Genialiska passionerade" intresse i ursprungsfolken och övärlden?
Kanske var det hans "annorlunda böjelse" som fick honom att leta upp, detta för honom, smörgåsbord av kulturellt betingad sexualitet mellan vuxna och barn och sedan ha en 40 årig ensamrätt och belönas av en hel värld + en svensk nobelkommité...
Jag vill heller inte förringa att delar av hans forskning om prioner och sjukdomar varit människor till nytta - det är komplext.
Människor är komplexa - vi är komplexa - men ... förnekelse,förminskning och illusioner av människor och dess handlingar är förödande...
Jag känner djupt med de av hans offer som hade modet att framträda och berätta samt alla andra som blivit skadade.
Filmen är också ett intressant dokument ifråga om hur pedofiler "arbetar"... strategiskt, långsiktigt och målinriktat - nästan som en vetenskaplig forskningsrapportarbete...

...jag undrar hur GP-PsykologAnette hade förklarat den här Geni- mannens gärningar - och mina tankar och samhällsjävla trötthet på människors oförmåga att ifrågasätta beteenden och maktfullkomlighet ... inte ens när personen ifråga både erkänner och är stolt ...

Det som förvånade dokumentärfilmaren Lindqvist allra mest var människors vilja att ganska lättvindligt acceptera pedofili ...

det gör mig också jävligt oroad ... och förvånad...

onsdag 16 december 2009

det här med Val


... Blå val som i ett jättelikt sjungande simmande däggdjur - Balaenoptera musculus = Blå val
Jordens största levande djur - 27 meter lång - runt 180 ton - vilket är tungt - bara tungan väger ca 2 ton, ofattliga tyngder och storlekar...
Varför är detta djur med sitt utvecklade intellekt , personliga fenor (de är tydligen lika individuella som vårt fingeravtryck),sjungande kommunikation som når högt 188 decibel och långt 530 miles... så otroligt stort?
Evolutionens största djur finns fortfarande kvar på vår planet och det gör mig ödmjuk och varm i hjärtat.
Jag vet inte varför ? Jag vet inte varför jag alltid får en stor känsloklump i halsen när jag ser naturprogram om valar! Jag vet inte varför jag får en stor hopplös gråtklump i magen när jag ser ryska och japanska och norska valfångstfartyg med dessa stora magnifika djur blodigt släpandes bredvid - jag blir upprörd över den slakten och jag blir upprörd över att man dödar djur som kanske är 100 år - det känns barbariskt och fullständigt omoraliskt.

Ett tag slaktades det miljontals Kaskelotvalar för att använda sig av : Ambra
Vilket är ett ämne som används som bindämne i parfym. Förr framställde man ambra från ett sekret som bildas i valens tarmar.
Det var allt som användes - en liten bit av tarmen ...resten dumpades.
Jag undrar varför det bara är en del av mänskligheten som kan känna vördnad för naturen, för det mäktiga, för det obegripligt storartade i arter och dess plats...

Ibland tycker jag att vår ras är för djävla bedrövlig...

Så förutom ett nytt tarmludd (men utan ambrafunktion) så önskar jag att en gång få se en val på riktigt - det vore fint och upplyftande rent själsligt

imorgon skall jag skriva om Andra Val ...

...och de fina bilderna igår och idag är gjorda av Rich Gemmel

Avhoppade medhjälpare


Stiltje .. kan ju vara ett nog så beskrivande ord för en nygammal tystnad i huvudet. Inte som i stagnation, nää mer som i vindstilla. Det blåser inte på vischan för närvarande.

Saker som - jag behöver nya hyacinter ty de gamla äro vissna - formuleras trots allt.

eller - hur många gånger ska jag behöva fylla på detta skitdåliga strykjärn med vatten för att få fram lite hetta! - och så tänker jag borde köpa ett nytt. Inget annat. Inget smart så långt tanken når.

Blir jag rädd för mig själv, undrar jag och här får jag fundera en lång stund. Näää, jag är egentligen ganska glad att slippa mig ett tag, slippa fundera på hur jag ska formulera mig initierat om serendipitet som är ett ord jag är tvärförtjust i. Så att ni ska kunna bli lika förtjusta, om ni inte redan är det.

Slippa tycka något om folk som åker till Ullared, bara se avsnitt efter avsnitt på kanal5s play-tjänst och fundera på hur dom lyckades göra loggan med gula och blåa grejjer. Att folk inte är kloka vet jag ju redan. Inte kloka och mycket konstiga.

Men vad är egenligen skillnaden mellan Plöstligt i Vinslöv som får kultstatus och Ullared som anses fördummande. Se där, en antydan till lite åsikt åmar sig intill mig innan den lägger sig ro vid mina fötter. Och det enda den lyckas dela med sig av är ; folk verkar lika konstiga där som där.

Och där tog det helt slut. Formuleringens sköna konst och tanke-ambitionernas musa har nog och antagligen tagit semester, jullov. God Jul kära ord- och tanke- medhjälpare, passa på att vila ut vid nåt soligt ställe, lyss till hav och dricken drink. Wish I was there!

tisdag 15 december 2009

Ord som mjälliga,gnälliga -osäkerhetsmarkörer



...alltså det vita flaget som landar på kavajer likt yrande nysnö kommande uppifrån huvudregionen ...
Liksom är ett av dessa nedsinglande flag som jag kommer på mig själv att använda i början -mitten-slutet samt inimellan meningar... när jag talar ... why ?
Det varierar i styrka och jag försöker komma på mig själv med denna ovana,detta lingvistiska tics,detta mitt lilla tvångsord - liksom.
Ett annat tvångsord är just "lilla" "liten" "små" "smått" "liten" "smått" "ytte"...
Det är ett kvinnligt litet ord som förminskar och lullar in saker som sägs som ofarlighetskydd och även det är en osäkerhetsmarkör.
Fan - det är tröttsamt.
Ju, då, faktiskt, nånstans och då ingår också i velighetspråket.

Som tur är - är jag inte ensam...

Hittade en gul bok på biblioteket - på nyläsninghyllan!
den heter GPS för kvinnor och på baksidan står följande:
Den här boken handlar om möjligheter och förebilder. Om hur du som kvinna tar vara på din potential i arbetslivet och navigerar i en manlig värld.

Författarinnan heter Vesna Maldaner och hon har 25 års erfarenhet av media som redaktör och producent.

Jag antar att jag någonstans känt att jag har problem med att navigera i männens värld fast jag har levt i en fantasifull föreställning om att jag hade full koll ...
FEL FEL FEL !!!
Män vill inte alls ha arga, egensinniga, humoristiska kvinnor som tänker själva - eller generaliseringsvarning här nu ... det finns säkert undantag...
Men män vill nog oftast ha kvinnor som är som deras mammor - det har med spegelneuronerna i det limbiska systemet att göra...
...så fram med moderligheten, förkläde och en jävla massa smör,socker,ägg,mjöl och jäst - baka bullar och le och hålla med i allt samtidigt som du kräver ett inbecillt omhändertagande på en 3 årings nivå. Ta haaaaand oooom miiig - tripp tripp tripp - höga klackar o stora bröst o en krympt hjärna på halvfart vars mesta kemi ägnas åt matchande kläder,matchande kuddar,matchande handväskor... och ett oändligt analyserande av vad den här bullälskande mannen egentligen menar i ett sms med följande bokstavskombinationer - hej tror måndag kan funka - ses sen - vad äter vi ? puss R

visst lät det bittert - bittermandelbittert ...
Tisdagar kan vara lätt gråbittra

Men

det finns nu några spännande ljusinstallationer utanför Fyren - Kungsbackas alldeles finfina bibliotek o kulturhus.
Ett slags forntida ljusfigurer som flyter i ån ...bland annat.

Och

för övrigt så vill förmodligen kvinnor ha män som är som deras fäder - det har med spegelneuronerna och det limbiska systemet att göra...
som tur är finns omprogrammeringsmöjligheter ifråga om spegelneuronerna
och det limbiska systemet hittar nya vägar - hela tiden hela livet...ut.

Tacka Gud - liksom !

imorgon skall jag skriva om val...



I väntan på inspiration




... och nu ska jag lämna bilen på bromsbyte.

måndag 14 december 2009

måndag 14 december - dagskänsla fadd




...jag kommer inte riktigt igång med julen ...jag stressar inte ens upp mig ...jag har en fadd julkänsla!
Inget mer.
Bara Fadd.
Det är ett ganska bra ord - fadd...

...därför går jag in på Indiska och njuter av deras färger och globala jul- känsla!
Det är varmt och mustigt och jag längtar efter mörklila väggar med guldrankor - marockanska lampor och myrra - de tre vise männen och kamelsadlar...

Det är något med Måndagar och längtan efter färg... guld och glitter - antonymen till fadd!

Tack Indiska!


imorgon skall jag ta itu med ordet liksom...


söndag 13 december 2009

Världskultur och vodou...och jag är förbannad på Columbus


Idag Göteborg och ett härligt Diesel fynd på Carlings - runtomkring mig är alla människor klädda i olika nyanser av svart och ser inte glada ut och pratar till varandra med ansträngda röster. Relationer är inte lätt och relationer + julhandel+ nordstan + mycket folk = rödflammiga halsar och frustration och spända halsar,ytlig andning och den direkta motsatsen till Kärlek.
Eller Stress mer eller mindre.
Det är som det är.
Såhär lever vi och som den jägare samlare jag är gläds jag över mitt fynd - 5000 år tillbaka i tiden hade jag känt samma glädje över en dunge med hasselbuskage -fulla av mogna hasselnötter - Dieselnötter.
Vi har som mänsklighet knappt levt en minut i vårt nuvarande samhälle - våra kroppar är designade för att vara djuret människa - som rör sig - samlar- jagar- reagerar- hittar trygghet i flocken- utmanas- vilar- jagar - samlar -rör oss - kreerar - om och om igen...

Vi gick till världskulturmuseét - ett ganska maffigt huskomplex som andas tungt och utmattat. Och hastigt och lustigt förflyttades vi till Östra delarna av Europa - DDR och Rumänien.
Den direkt motsatta känslan till ordet världskultur. Det var som att kliva in på det numera saligt insomnade gamla köpcentrat Storken i Alingsås - där de lite större etablerade kedjebutikerna gav upp - och kvar fanns IP - livs, en skomakare och Ullas Mode samt Sko Olle...
En tynande tillvaro - mest på vilja och utan energi.
Vi tog en kopp te och en Pago - fruktjuice... det var ett fik utan dofter,vilja,energi... några trötta pajer med solkig plastfilm och en kladdkaka med seg hinna och några skrämda bär muffins från Dahls.
Vad hände ? Eller Vad har hänt ? Ett magnifikt hus med miljoner möjligheter och potential så man blir alldeles darrig - men det var som att befinna sig i och bevittna dödsryckningar...
Deras fina roliga presentshop var nu en glasmonter och en låda med lite plock i entrén.
WTF !!! Det var en beklämmande upplevelse måste jag säga!

...vi gick på vodouutställningen och den var intressant och ganska läskig.
Jag har den största respekt för den här typen av mixreligioner där mycket av tron baseras på magi och att använda energier och att projicera starka känslor i och till föremål och suggestioner.
Det är magi och Psykologi och försvar mot århundraden av det mest vidriga förtryck och det blir starkt,kraftfullt och respektingivande i sitt utövande.

Jag blev sådär jobbigt upprörd över Haitis historia av totalt galet förtryck och övergrepp där "vi" Europeér borde skämmas ögonen ur oss. När Columbus hittade ön på 1500-talet fanns det uppskattningsvis 750 000 av den inhemska befolkningen. 20 år senare fanns det ca 20 000 av dem kvar och då hade man börjat föra över slavar som skulle arbeta åt den vita mannen och katolska kyrkan. Jag blir äcklad! Äcklad över vår historieskrivning, äcklad över erövringsidioter,äcklad över förtryck och orättvisor ...
Äcklad över allt lidande den här typen av människor som fanns då - som finns nu - ger sig själva rätten till att utöva... p g a förställningen om MAKT
Samtidigt så är vår tid så mycket bättre - vi går faktiskt framåt och jag önskar att det kunde lyftas fram och att historia blir ett otroligt viktigt ämne i framtiden ...
Historia och Människokunskap!
För den jävla gubben Columbus skall inte firas som en hjälte för det var han definitivt Inte utan ett mordiskt MaktSVIN ... som begick folkmord tillsammans med katolska kyrkan...

Haiti är den enda slavkolonialstaten som gjorde sig fri genom slavarnas kamp och upprepade uppror ...
Det är stort! Och Modigt !

Våningen en trappa upp borde gå en trappa ner och titta på sin egen utställning - ta in energin och kampviljan och sätta fart på hela huset ...

...imorgon är en ny dag!



Mer jul


Juuul vi vill ha mer juuuuull..

Ni märker väl hur juligare och juligare denna bloggen blir?

Jul ute jul inne jul i hjärta jul i sinne.... jakäranån..

Låt oss hänge oss åt luftakrobatik. DET kallar jag julkänsla.


God tredje advent!




julmarknad?


Jag har varit på den årliga julmarknaden på den fina skolan för design och konsthantverk. Trevliga konstnärer som står och ser så himla fina ut. man blir lite avundsjuk. Faktiskt.

Men.

En sak undrar jag. Varför tror dom att jag är extremt intresserad av grytunderlägg och skärbrädor i laminat, på en julmarknad? För det var ganska många försäljare av just det. Fina för all del, men det är nog inte det jag mest av allt letar efter en sån här dag. Inte heller så många hemsydda och tryckta tygkassar. Även om också dom var fina.

Var är all rolig design? Juldesign på en julmarknad skulle jag vilja se. Såklart är jag väldigt nöjd över att slippa tovade tomtar med mössan vid näsan, men jag undrar ju förstås, hur tänker dom istället dom här nya designerserna att julen och pyntet och presenterna och tomtarna skulle kunna se ut. Eller inte se ut. DET är jag nyfiken på. För dom kan väl inte mena att det skärbrädor som är den nya julen?

Jaja, dom är trevliga att prata med i alla fall.

lördag 12 december 2009

jag vill TACKA ...


  • Lucia - ...Lucia kommer av latinets lux, genitiv lucis, som betyder ljus. På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa, Lucia är femininum av Lucius, som härstammar från lux. Ordstammen för lux och lucis är i sin tur ett urindoeuropeiskt arvord.
  • Medeltiden för det finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. På lucianatten slaktades julgrisen och det festades natten lång. Under den sista tiden som den julianska kalendern gällde i Sverige och Finland, fram till 1753, var lucianatten årets längsta natt. Då ansåg man att övernaturliga makter var ute och härjade och att det därför var bäst att hålla sig vaken. Årets längsta natt var detsamma som midvinter och fungerade som motsvarighet till midsommaren. Vid den mörkaste tiden på året i det förkristna Norden, besvärjades ljusets makter för att få ljuset att återvända. Det är från dessa föreställningar kopplade till ljus, mörker och årets gång, som den svenska ljushögtiden runt den 13 december ursprungligen härstammar. Traditionen med en ljusbringande kvinnogestalt kan ha sitt ursprung i en hednisk ljusgudinna.
  • Hans Lindström för han ritar så roliga bilder ... idag Luciafirandet...
  • Livet som gett mig så mycket och snart tänker jag skriva om voodu ... nästan som Lucia men utan sångerna om Staffan, Pepparkakegubbarna och lussebullar med saffran och russin...

fredag 11 december 2009

Noble party

jag måste säga att jag uppskattade Nobelmiddagen. Här kommer min lista på bästa upplevelser

1 Största komihåg: att jag hatar direktsändningar, vilket jag kom på igen, när fysikpristagaren höll på att få en hjärtinfarkt av att gå fram till talarstolen. Nervöst men intressant.

2 Bästa tack i tal; Tack Nisse chaufför

3 Roligast 1; alla som somnade, jag kände tillochmed nästan lite ömhet för Silvian som somnade när Herta talade, snacka om att inte vara PK. Tal, tal, tal, stråkmusik, vin, mat, vin, lutmusik, tal tal.. ja kära nån det skulle kunna vara jag som snufsade in där.

4 Roligast 2; Kristina Lugn berättar att hon druckit för mycket och ser nöjd ut över detta.

5 Mest poetisk; Marcus Birro som som återuppväcker dikten, Sol ute Sol inne Sol i hjärta Sol i sinne.

6 Mest lik; Servitörerna som som såg ut som den tecknade mannen i "Anslagstavlan" när dom gick ner för trapporna sådär konstigt med framfötterna som han gör.

7 Konstigast; måste vara kungen, han ser ut och beter sig mer som en spjuver än Kingen och ser nästan ut som ett roligt djur ibland när han sträcker på nacken åt nåt konstigt håll och ler med öppen mun. En lemur? Man börjar nästan gilla honom.

8 Tråkigast; Maud Olofsson... alltid denna Måddan. kan ingen stänga av henne.

Slutsats; Denna dag måste vara den största övningen i altruism som man som rik, känd, maktfull och liknande kan utsätta sig för. Det centrum man ofta är ensam i ska man nu dela med ca 1500 andra. Inte konstigt att dom somnar. Säkert av själv-uttråkning. Rätt åt dom.

Fredagsfnys...


... jag fnyser åt förkväll på 4an - det är ju inte Bra det här jävla kvinnoprogrammet - alla fördomar om kvinnors underliga gruppmentalitet blir så oerhört uppfyllda och dess brist på schvung och energi gör mig helt utmattad - det är knappt jag mäktar med zappningen bort från eländet.

... jag fnyser åt filmtvkvällen fredagen erbjuder där tre filmer fått överkorsade fyrar i Gp-betyg - en strike i kalkon erbjudanden alltså.

...jag fnyser åt Nobelkommiten som ville styra sina gästers klädval ifråga om färg - vad är det för fel på svart - det är ju den ultimata festfärgen i combo med silver eller guld ...mmmmm snyggt- glad att min nobelfavorit var obstinat och kunde fått äntra scenen tillsammans med The Cure eller Tim Burton hur lätt som helst...snyggt ! Är hon David Smiths mamma tro eller måhända syster... I like...en garanterad Ofnys !

... jag fnyser åt Silvia som tydligen somnade under Nobelfavoritens tal - Aber Doch ... Mein godt...var det för knepigt,för mycket verklighet som fick dronningen att svimma av eller finns det kanske ett litet kunglische verkligetschip som stänger av hela härligheten när vissa ämnen bränns...

...jag fnyser åt mig själv som inte mäktade med Nobelfesten annat än korta små microbits men kemipristagaren med indiskt namn verkade vara en skön snubbe som tar kanoten till sitt jobb och lever som han lär - ekologiskt och etiskt.

...jag fnyser åt Obama som var något av det sämsta val en fredspriskommité lyckats vaska fram på hela den här överbefolkade klotet...WTF ! Nu kan ju inte Obama själv hjälpa att han blev vald men att ställa sig och försvara krig med att det ibland är nödvändigt i sitt tacktal suger ju ... Ja Jag hade fasiken också gråtit bittra saltmättade tårar, liksom MetteMarit, om jag varit där, ner på min svarta långklänning med kristallbroderier ... eller hur !

...jag fnyser åt att jag ibland fnyser och fnyser och fnyser ... imorgon skall jag vara tacksam ...vi får se hur det går ...

... men Viktorias klänning den var fin och lila precis som kyrkoåret och mina mockastövlar!

torsdag 10 december 2009

To whom it may concern

... så skrevs det på ett intyg som jag fick efter att ha volontärat i England sommaren 1981. När jag fick intyget mig började jag (antagligen) gråta, för jag tyckte att det lät så .. tyket. Så ointresserat och så ironiskt. Nu vet jag att det är så man formulerar sig i det språket, med det visste jag inte då.
Och jag tycker fortfarande det låter ironiskt. Så, nu använder jag det själv när jag vill låta lite självironisk. Kanske inte helt lyckat, men ändå.

Här skulle det ha kunnat komma en poäng, en schwungfull fortsättning, alternativt en intelligent övergång men det gör det inte. Tänkte bara dela med mig av mina tankar och intressen så som dom såg ut den 10 december 2009.



Eller kanske ska jag skriva om mina tankar kring mitt intresse, Julinstallationer .

I denna kreation;

Glasskål avsedd för räkor, nu med vitmossa, och nåt vitt från en kruka från i somras som jag glömt namnet på. Ett värmeljus i mitten och fyra små skira änglar som är återvunna från ett trasigt ljusspel, ett sånt där som driver en till vansinne när man tänder värmeljuset som gör att det plingar entonigt. Änglarna ska bara den som anstränger sig lägga märke till, som en belöning tänkte jag (klicka på bilden så blir ni belönade). Till detta en liten tomteflicka med malätna söndriga vingar som jag köpte nån gång i början på 90talet, som jag tycker mycket om. Och till slut, för att inte verka pretentiös, en tomte fastsatt vid ett stearinljus. Och nu hör jag hur intresseklubben antecknar. Bra. Jag kan berätta vidare att jag hängt upp en nyköpt julgranskula, dimblå med silver och röda stenar på. Den hänger lite nonchigt i ståltråd, lite för högt upp bredvid kakelugnen. Inte helt lyckat.

Tänker att det är som i verkliga livet. Man får en idé, mer eller mindre inspirerad, man börjar .. inte planera, för det gör man aldrig, utan man skrider raskt till verket. Uppmuntrad av sin egen kreativitet, men planlös. Och då, då börjar kampen... för den nu aktuella julinstallationens del t.ex - med och mot det kitchiga.

Vad är det för kamp undrar jag ofta. Vad är det som får mig att lägga ner timmar på mossor och änglar? På att kavla lera, sticka och repa upp, hitta den mest originella trädgårdskonsten, göra de mest fantasifulla lerfåglarna - ju fulare desto snyggare - eller pimpa ljusstaken med glasprismor? Vad.. vad?? Vad kämpar jag för. Eller emot.
Mig själv? Min fantastiska unicitet? Att jag vill vara mer unik än någon annan jag känner? Att det är härligt att kokettera med banalitet? Att jag har kommit på att det banala är det originella?

Det är ett svar jag önskar mig i julklapp.

För idag ska jag se på Nobelmiddagen. Med pizza.

Som bonusmaterial skickar jag med en av förra årets julinstallationer.

det här med tomtar...




jag undrar verkligen vad det handlar om.
En del är som besatta av tomtar - har dem överallt, blir alldeles till sig då en sån där tovad ullhistoria dyker upp... nämen ååååååå såååååå söt...
Eller Samlar på dem - har nu kommit upp i 8942 st ... fattas en japansk samurajtomte i plexiglas!
Och får vara med i Hemmets veckotidning...

Eller de där amerikanska docktomtarna påhittade av coca cola med stora magar hängandes över sitt svarta skärp,antagligen kluckfulla av kolsyra och den bruna läskedrycken - stort skägg,runda glasögon och egentligen ganska lika Karl Marx rent utseendemässigt,klädda i röd filtkostym med vita kanter ...boendes på sydpolen ? !... med en fabrik underbetalda nissar/arbetare och ett stall med talande renar - en med kommuniströd näsa vid namn Rudolf,som är mobbad...men sedan blir en hjälte...

För några år sedan dök det upp en konkurrerande tomtetyp - trollkarlstomten.
Han har silverfärgat långt hår,skägg och inte riktigt helrunda glasögon,klädd i brun eller mörkt grå mantel och med lång krokig stav ger denna Sagan om Ringen Gandalf-Dumbeldore-Driud -tomte ett något värdigare intryck,cocacola magen är borta,samt renarna.
Det är en mer allvarsam magitomte, en helig man som aldrig skulle drömma om att kasta sig ner genom en skorsten till kreti och pleti,han dricker inte läsk,han är en ensam och vis tomte som har koll - ingen fjantamerikan som bara skrockar och är tjock och begränsad...
En slags Odentomte ... och inte att leka med...

Vem hittade på den här sagan/myten och hur gick det till att få hela halva västvärlden att dyrka den här underliga mannen.
Mannen - myten - jultomten!

Idag fick jag en bok om tomtar - skriven av en vuxen kvinna på fullt allvar och den heter - Visst finns det Tomtar.
Det är dikter om tomtar och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga mer... än... att... vi människor är ...intressanta utifrån alla möjliga perspektiv.

Men det hjälper inte ... jag gillar inte riktigt tomtar - skall sanningen fram så är jag rädd för dem...vilken form de än uppenbaras i - klämkäck amerikansk klucktomte, Odentomte med käpp, 8942:a tomten i samlingen eller hemtovad ulluvatomte eller kinesisk massproducerad gipsvariant med felmålad feja - jag får en känsla av att det är en artefakt som liksom skenat iväg och plötsligt kan fyllas upp med vilka kulturella kollektiva värderingar som helst...

Sedan kan man ju undra varifrån alla sägner om småfolk härstammar ... men det får bli ett annat inlägg...

onsdag 9 december 2009

Varför bo på Bystan...


...ja det kan man sannerligen fråga sig!
Så då gör jag det... Varför bor jag här i halland ? ... Här i Halland låter för övrigt nästan som en slogan. Fakureras med 49.000 kr exkl moms samt tillägg för inspirationsmatrial.

Halland är länet som alla glömde - Selma glömde bort att flyga över med gåsNils och allas vår Carl von Linne´plockade inte en enda liten pistillrackare och könsbestämde här.
August Strindberg fick svår ångest i Varberg och blev självmordsbenägen, målade 5 stycken ohyggligt grå tavlor i strl A3 och avbröt sin semester för att åka till Danmark och kurera sig med rikliga mängder Absint eller om det var tillbaka till hufvudstaden...jag vet inte så noga - rejält deppig blev han i allafall...
Jag vet inte riktigt vad som gjorde 17-18 och tidigt 1900 talets Halland så obefintligt att dåtidens viktigaste kulturpersonligheter helt enkelt valde bort eller blev deppiga och behövde dundersprit baserad på bittermandel som framkallade hallucinationer och risk för tokighet...

Till viss del har jag förståelse för Halland tenderar att upplevas vara självutplånande eller kanske sig-själv-nog.
Det tar inte plats - syns inte ...finns inte...
Och jo ... det är synd för Halland är rätt fräckt.
Kanske för att det inte skramlar så himla mycket och är både Birgerbonnigt och tjusigt och kust och party och sol och tönt.

Halland är en oupptäckt pärla, en riktigt högkvalitativ opal som ligger och skimrar nere i leran och behöver tid på sig att bli upptäckt...

Jag tror att Selma,August och Linnet hade brist på tålamod...

Vid 40 händer något med känslorna för halland och vid 45 spirar en sprittande nyförälskelse och jag antar att vid 50 lär jag älska Bystan ... med hela mitt hjärta och utan absint...

Jag bor på Bystan för jag börjar gilla känslan av landet,havet,naturen,kulturen och potentialen mer och mer...




Småstadstemaveckan fortsätter



Men vad är det egentligen för fel på bilden?! Eller inte bilden men torget. I förgrunden ser man Livets träd av Kungsbackakonstnären Lars Stocks. Den är fin tycker jag. Utslängd på det likt utdöda dinosauriers tomma stäpper, för visst har det nåt urtida över sig. Men så ensam. Inget/ingen kan komma till sin rätt som är så styvmoderligt behandlad, så helt och hållet skiten i. Vem har bestämt att vad vi ska ha, är ett så här tomt och öde torg? Man kan få torgskräck för mindre.

Visst, en gång i månaden fylld med stånd där man säljer livsnödvändiga plastpåsar, syntettunikor och fårullstofflor men annars så ensamt. Man riktigt hör hur de tre utslängda bänkarna ropar till förbipasserande... snälla, sätt dig hos mig! Den nya italienska glassvagnen med de gladfärgade stolarna gör sitt bästa för att skapa sommartorg men eftersom dom fyller upp ca 12 % av asfaltängen så är risken att man istället för att känna glassglädje får moderskänslor inför försöket. Vilket väl iochförsig också ger inkomst.

Med jämna mellanrum debatteras torget i småstadstidningen men man förstår aldrig riktigt varför det måste se ut som det gör. Mer än att bilarna behöver nånstans att stå när dom är i stan.

Nää.. hörni.. nu gör vi så här.. Riv upp asfalten, gör slingor och gångar med lättgådd och lättrullat material för rullstolar, barnvagnar och trötta ben, plantera träd för skugga och skydd mot lätt duggregn, bygg en liten träpaviljong med scen för folk att öva sig i att bli sedda på eller sjunga körsång från, låt prisbelönade Kungsbacka trädgårdsförening få planera rabatter med tema av olika slag, perenner och sommarblommor, nyttoväxter och olika sorters gräs, placera ut grupper av stolar och bord att fika vid, kanske ett litet rosarium. Man kan säga att Livets träd kan komma att hamna i ett sammanhang där namnet kommer till sin rätt. Varsågod kära kommun, jag tar inget för denna idén, det är bara att sätta igång!