http://dykupp.blogspot.com/2010/11/stad-pa-vag-ner-i-hal-ensam-mamma-och.html
Jag saknar min gamla blogg
precis som det kan bli i en skilsmössa.
jag saknar mössan...
den nya sitter inte riktigt lika bra som den gamla.
jag tycker om det gamla invanda- det som är som en kär gammal vän.
det har blivit lite av mitt signum - att jag bygger upp
och så poff ...
känns det som det försvinner- glider mig ur händerna- blir liksom bara halvt
som hus utan väggar och bärande balkar
tidursand i händerna
släpper det ifrån mig - svisch
Förstår inte tiden och energin och dess värde förrän efteråt
jag får skylla mig själv
det finns inpräglat sedan jag var en celldelning
Och frågan är om det går att förändra
Att Inget består
Allt måste börja om
igen igen igen igen igen igen igen igen igen...
Men kanske tålamod hjälper
Att Tåla sitt MOD
Hitta rätt väg
Hålla ut
Hålla fast
Tillräckligt länge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar