Ja nu är det dags för mitt träningsläger ifråga om att bli en aning bättre på att tänka i vad- vinner- JAG- på -detta banor.
Det är min i särklass allra sämsta gren och det förundrar mig lite eftersom jag i tre års tid levde med mästarnas mästare i denna ur mänskligt/själsligt perspektiv rätt läskiga sport/egenskap.
Dock spillde lite ändå över och under denna begränsade tid lyckades jag trots allt hitta mitt hitintills mest välbetalda arbete med både pensionsförsäkringar och andra förmåner som t ex träningskort samt massage 2 ggr i månaden.
Dock var det en arbetsplats fullproppad med likasinnade - lika barn-leka bäst - och då 98 % av människorna i en grupp alla tänker -Whats in it for me så förvandlas arbetsplatsen till ett slags undercoverslagfält... Där alla med olika metoder och manipulationer ägnar sig åt hugg i rygg - skitprat- rövslickeri- och ta för dig och skit i andra mentalitet...
Det var ett fullständigt kvävande lågt tak där ingen som helst dynamik någonsin uppenbarades.
Däremot PRATADES det väldigt mycket om just dynamik och vikten av att ha högt i tak OCH att använda HJÄRTA och HJÄRNA ...bla bla bla blablabla
Och folk som inte riktigt förstod att man trillat in i ett slags krig blev förvirrade av allt fint prat om hjärtan och känslor och hjärnan och managementkonsulter och fina öppna möten där minsann KÄNSLOR skulle både vädras och Värderas...
Känslor som om man var korkad nog att inte fatta att det var en strategi, efteråt snabbt smiddes om till en pilkorg med pilar att skjuta i denna stackares rygg så fort ett litet misstag uppdagades...eller bara för att det var roligt...
Just dessa folk hamnade i korgen med utbrända - långtidssjukskrivna - som aaaaaalllllaaaaaaa kääääääääände med - staaaaaaaaaaaackars Ullaaaaaaa Guuuuuuuuuuuuuud vaaaaaaa jobbigt för heeeennneeee ... och så beställde man en gigantisk blombukett från NK och skickade med bud.
Jag har nog vare sig förr eller senare känt en sådan gigantisk avsmak inför mig själv som under denna tid.
Det var tjusiga golv - Det var frukostbröd fullproppade med frukt från Pour bonn - det var så jävla tjusigt på Ytan...
men man sade knappt hej till varandra, ingen kunde lämna sin personarustning ens för två minuter.
Varje dag hördes kvävda snyftningar från toalettregionen och blomsteraffären på NK hade fullt upp...
I Whats in it for me kunskaperna ingår att kunna objektifiera andra människor.
Människor är inte människor - de är alla verktyg i ett slags livets verktygslåda.
Människor man inte kan ha någon som helst nytta av kastas eller om de på något sätt hotar bilden av mig själv- min omsorgsfullt uppbyggda image - måste eller bör offras...
Livet är ett spel - en strategi...
Rent matriellt har jag aldrig haft det bättre - rent själsligt hade det aldrig ekat tommare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar