att vara introvert/extrovert

eller tvärtom...

För så är det nog här.

Är ju som bekant på upptäcktsresa i mig själv.
Skrämmande som en K2 expedition
Spännande som en K2 expedition
Kanske inte lika farligt som en K2 expedition även om luften ibland känns ansträngande tunn att andas inom vissa inre regioner.
Och vissa avgrunder är inte så kul att titta ner i, eller trilla ner i...

Och visst finns det väl några vackra vyer att beskåda oxå
men som alla expeditioner så är det enhel del transportsträckor.

Men som vanligt då jag packar ihop mig för inre resa så dyker min käre kamrat Sören upp.
Sören min gamla udda introverta och krävande filosofvän...

Sören som var existensialismens fader.
Sören som tvingar fram frågeställningar som kan haverera vilken nu-ska-vi-ha-trevligt-och-inte -vara-jobbiga-tillställning som helst...

Det finns en affär i KBA där jag inte trivs.
Den är så extremt målgruppsanpassad att det nästan känns som en satir.
Det är kläder och juicebar och skor från Toms och lite andra PK-attiraljer ifråga om socialt ansvar...
Problemet för mig är att där finns i stort sett inget hjärta alls.
Den är en kuliss. En fasad
Den är som sagt extremt väluttänkt och de unga pojkarna ler fint med vita tänder - säger ni - är mycket väluppfostrade och serviceminded...
Har ingen direkt humor och ser förvirrade ut vid försök till att skämta.
De kommer med största sannolikhet från övre medelklass och har gått på schillerska gymnasiet eller samskolan eller Hvidtfeldska...
Jag kan tänka mig att de gillar Kent och att det kommer förmodligen gå bra för dem efter att ha varit Skibums något år i val Thorens samt klippt lite får på en ekologisk farm på Nya Zeeland...

jag gillar kläderna fastän även de ingår i själva hippiechickkonceptet...

men

Jag saknar innerlighet och glädje.

Det blir så konstigt med framtvingad laidbackhet som varumärkestänk...

Å andra sidan kanske jag borde pröva en sådandär mekaniskt frampressad jättetrevlig-jättenyttig-jättekologisk -jättefärskpressad jättejuice

bland alla de andra Vi I Villa människorna som drar iväg på en liten Nicetripp på 3 dagar...bara för att kunna landa ner...
klädda i pastellfärgade skrynkliga tunikor och svarta jaktgummistövlar...

och nu tycker nog min vägvisare att jag står och balanserar på en glaciär som kan ha gröntoner av avundsjuka och att det där är ett sånt där inre område som inte är direkt vackert utan mer ser ut som en gammal sur sank inre mosse...

Fast Sören ler och klappar händerna för att jag inte bara sväljer juicen och kotteriet och dessutom aldrig skulle drömma om att klafsa runt med gigantisk fotsvett bara för att få ingå/ tillhöra gruppen som bestämt sig för att ha svart dyr gummistövel som "hemlig" tillhöraklasskod...

Idag spelade England usel fotboll och åkte ut...

Dagen före midsommar

... och den här typen av information gör mig glad som en lärka :
Hardcore sience på ett lättsamt och smart sätt ...
Håll till godo!
http://www.youtube.com/watch?v=A3oIiH7BLmg&feature=channel


...Danmark ligger under mot Japan med 2-0

ännu en dag med svartvita bilder,photoshop,strukturer och excel

... och hur gick det till att jag hamnade i den samlingen uppgifter?

En gång för länge sedan gick jag en utbildning till projektledare.

En gång för lite mindre länge sedan gick jag en utbildning till där projektledning ingick...

Varför har jag så svårt med excel?
Varför blir jag liksom matt och tappar modet med alla dessa små kluriga och smarta rutsystem framför mig.
Varför är det så oerhört lätt att klicka fram en sidoruta med vad-som-helst-förutom-tabellmodulerna A1 - A 35?

Jag önskar innerligt att jag kunde hälla in lite rutsystem i min snarkande vänstra cortex.
Väcka denna i protest motsträviga del av mig som bara tvärvägrar...

Gick en skön kvällspromenad i slottskogen med fin man och sprillig liten italiensk vinthund...
Lagom varmt och fullt av vackra människor vid gott mod med picknickkorgar som såg ut att ha det fint tillsammans...

Det räcker långt...

Hitintills står det 2-0 till Spanien...

ännu en dag bland blommor och blad

... det är mycket fint där jag har mitt helgarbete.
Inspirerande.
Det är det allra bästa -att vara i och vara med i att skapa en inspirerande miljö.

Samtidigt inser jag hur jag fungerar
som att det här med scenariobyggande inte det minsta är min grej och aldrig kommer till att bli.
Jag gillar funktion.
Jag gillar enkelhet
Jag gillar att det finns en röd tråd.
Jag gillar helhet...

Det finns en inre skiss på en väg som kan vara min eller kanske ännu hellre en stig.
Den är till vissa delar grön.
Den är inte på något sätt rak.
Den är oxå en utmaning.
Den är bara min egen - den är inte ett endaste dugg kopierad från någon annan...

för övrigt firade jag en söt liten sexåring idag
Brasilien slog Elfenbenskusten med 3-1
Tidningarna var fyllda av bilder på en söt och lycklig brud
Och äkta kärlek är vackert
och blommor i kritvitt...

ett nytt ord - torrdiska

... jag undrar vad det innebär.

Jag har zapptittat på bröllopet - och lyssnat till kommentatorerna ...
Desserten - hallonmousse, vaniljglass och rabarber åts på 300 år gamla tallrikar...
vilka endast klarar av att torrdiskas...

Och nu har jag hört Daniels pappa hålla tal till brudparet
Och jag har hört Daniel hålla tal till sin hustru
Och det var mycket fint
Och jag är mycket stolt över att människorna från folket klarade av att hålla de bästa och varmaste och synnerligen välformulerade talen.

Det var häftigt. För det är ingen lek att hålla tal och retoriska kunskaper är ett guldredskap...

för övrigt vann

Danmark mot Camerun!

och nu är dagen snart slut...

engelsmännen sjunger

och spelar fotboll

jag halvtittar och halvslumrar

...halva juni försvann hastigt ut i tidsbehållaren.

Sista helgen på plantskolan.
Det är det bästa extrajobb man kan ha - nära och enkelt.

Jag älskar det enkla.

Nästa vecka blir det en kort vecka- Måndag till Onsdag.
Torsdag blir ledig LEDIG LEEEEEEEEEEEDIIIIIIIG.

Min ambivalens börjar avta - gruppdynamiken mojnar - arbetet känns mer och mer roligt.
Jag känner ansvaret och en slags glädje i arbetsuppgifterna.
Jag gillar historia och den frusna minuten,ansiktsuttrycken,speglandet av tankar och drömmar.
Dessutom är svartvita kort vackra.
Färg är ofta överskattad pålagd kristyr och glasyr.

svart vitt är enkelt...vackert
Sepia likaså ...

det är dags att sova...

bröllop och fotboll ...

...lalla la llala laaaaaa
Danielsson och Pekkanini var en duo.
De lät så här :http://www.youtube.com/watch?v=90n6Q_a9O1k

Jag vet inte riktigt om jag mäktar med vår tids nästintill infantila dissikering av saker ner till neutronnivå  längre.
Ingenting lämnas ett utrymme för egna funderingar och tankeverksamhet.
Allt allt allt skall vändas och vridas in absurdum.

Jag vill inte veta mer om Daniel Westling. Han är säkert en reko kille. Victoria är säkert en rar och jordnära tjej. Jag tror säkert att de älskar varann och passar fint tillsammans.

Jag hoppas det blir ett fint bröllop.

Over.


Fotbolls VM
Tutor tutor tutor
Jag mäktar inte med dem...heller - det låter för mycket. Ett vidrigt ljud.
Förmodligen en kulturkrock blandat med hörselskada och ljudöverkänslighet ...

I Pausen står minst 4 personer + programledare och dissikerar ner till dubbnivå - varenda liten sparkad jordtuva och varför och varför inte och vad en dragning i tröjan kan ha betytt eftersom det finns statistik på att spelare x dragit spelare Y i tröjan förut - i vitasvartrandiga bortamatchtröjor samt tacklat med dobbarna före för 5 år sedan i en träningsmatch på grus ...
jamen ni fattar...
Expertnivåerna uppnår till slut dumidioti...

Jag saknar tiden då sport i stort och sport på TV var en lite torrtrist nördstämpelaktivitet.
Sportspegeln med en ganska humorbefriad Bo Hansson som allvarligt refererade från allsvensk fotboll,bandy,höjdhopp och en släng trav...

Nu är sport underhållning och inte ett dugg roligt längre...

SVT funkar.

Tv4 gör mig illamående...

jag tröstar mig med lite Robyn :http://vimeo.com/11925060

...dancing on my own...

Det regnar in ...

här i bloggen.
Sommarregn mot rutan.
Det är fint.
Och ljudet av smatter.
Regnsmatter mot tak.
Sommarljud.

För övrigt brottas jag med alla former av gruppdynamik.
Jag har svårt med grupperingar.
Det är tröttande.

men

jag tränar

och

jag förvånas

sedan försöker jag se på mig själv - och hur jag själv skulle betett mig

och  jag kan tänka mig att jag skulle varit en minst lika påfrestande kritiker...

0m inte värre...

jag har dessutom tokjobbat och kroppen protesterar nu vilt.
7 dagar i veckan ÄR inte bra - NEJ NEJ!!!

Kramp i vaderna på nätterna och ett slags avtrubbning känslomässigt...

jag tänker mycket på orden "Känn dig själv"

Och att lyckas ta sig ur sin kopieringsmaskin - att välja andra vägar än att kopiera sig fram i tillvaron.
Modet att våga gå sin alldeles egen väg efter Vem man är ...
En process - minst sagt. Eller flera processer samtidigt... och hela tiden...

det blommar på min balkong - och vilsam ensamhet och sinnesro infinner sig vid plantering och fingrar i ljummen jord...

Myntorna växer - och jag har införskaffat växter som går att äta - som sockerblad, oregano och citronverbena...
Min minilavendel är söt och breder ut sig av trivsel...
Nu önskar jag mig en händig person som har lust att hjälpa mig bygga två väggfasta bänkar på balkongen + en i köket.

Och sommaren är här men jag har inte haft tid att lägga in den tillräckligt i mitt medvetande...

Dagarna ägnas åt annat - som photoshop och katalogisering och mängder av små små små detaljer som förstoras upp till dramatiska megasituationer...

Upptäcksresan Livet fortsätter....

jag bjuder er på Mynta Ginger - varsågoda !

saker jag inte tar med mig:

• de intellektuellas prinsessöverlämningsdiskussioner. det är roligt att så många republikaner är så engagerade i monarkernas vägval. jag trodde en del av argumentationen gick ut på att det är en omodern institution som inte spelar någon roll i ett modernt Sverige. varför blir då en altargång så provocerande? försöker febrilt på mig att tycka nåt, men jag blir mest sugen på vitt vin, så antikungahus jag än är.

• ilskan över Israels övergrepp mot människorättsaktivister och Gazabefolkning
  

• förvåningen över Världskulturmuseéts feghet
  

• jobbångest.. eller rättare sagt, ingetjobbångest

• pälsen.. den är överlämnad i god vård

• oro över trädgårdstorka, sniglar, regn, översvämningar. det blir som det blir

• tidningsläsande, nyhetstittande, p1-lyssnande ... tja, omvärldsbevakningen som jag är beroende av varje dag för att försöka hitta i och förstå världen. den finns ju kvar när jag kommer hem ... världen.
  

men jag tar med mig:

• maken

• pass

• pengar

• biljetter

allt annat ordnar sig på plats..

Lev väl, vi hörs!

åker tåg

igen...
Varje morgon 7.02
eller 6.57 om jag skall hinna med Öresundståget - och det händer... ibland...faktiskt
det är lite knivigt det där för jag tror nämligen inte på tiden
Visst är väl det provocerande?
Många människor med vänsterorienterade hjärnor blir tokiga av att höra något sådant...
men jag är definitivt inte ensam
även t ex Einstein  och andra fysiker trodde/tror inte heller på tiden...
Vår minuttid är en mänsklig konstruktion  - en konstruktion som kan användas till en massa saker bl a att bringa ordning - strukturera - men också att utkräva makt... eller att utöva makt eller att köpa andras tid  för det är ju egentligen vad lönearbete handlar om : en konstruktion där min tid eventuellt har ett visst bestämt värde för någon - och att denne någon vill köpa den av mig till ett visst pris dvs en timlön.
Denne någon kan vara modig och kräva den i sitt eget namn typ Alfred Olssons mekaniska verkstad eller så kan denne någon heta Apple AB eller Google och då är denne någon uppdelad i 43 olika nivåer där kanske 100 000 eller fler är små delägare så där äger alla en liten bit av din tid... eller kräver en liten bit av din tid.
Därför måste vi alla ständigt tala om och marknadsföra värdet av vår tid - det är ett gigantiskt spel. Nästan som Risk - ett erövringsspel.
Så hela vårt liv har utvecklats till ett slags tidserövring och kanske en rätt pressande kamp för en ... illusion...
Läskigt va ?
Den här mannen har skrivit en bok om detta : http://www.platonia.com/ - 

Julian Barbour

- "The end of the time".


Någon sa att om alla började tänka som dig Helena - så skulle det bli kaos - tänk om det är sant? 
Fast tänk om det är osant och allt skulle bli på något annat sätt...
Jag tycker nog att ganska mycket är kaos redan nu...


men det kanske är därför det är bättre att inrikta sig mot små små pixeldelar av världen - som chokladmuffinsrecept, nagelteknik, homestyling,väg och vattenteknik, diagnoskommunikation, referensgrupptekniker eller tarmpedagogik...


Drack vin i kväll och hade en jättetrevlig stund med goda vänner - vi pratade oljebolag ...
En av vännerna jobbar som projektledare för internationella oljebolagsprojekt
Oljebolag använder sig ALLTID av flygfrakt - de kan skicka en liten jävla gummiventil med ett ryskt specialplan för flera miljoner bara för att de har den typen av avtal...
Därför att oljan styr ALLT för OLJAN är vår energi...
det är intressant och minst sagt skrämmande - det är ren kall skräck egentligen...
Hur det fungerar egentligen och då kan vi hålla på med att fjutta oss med att vilja tänka på miljön och försöka sopsortera och små företag som kämpar med iso 2000 och 5000 och allt vad det heter ...


sedan förklarade han vad som egentligen gick snett med BP och katastrofen i USA  och att det handlade om differentieringar i regelverken angående ett slags säkerhetssystem där USA beräknat på sannolikhetstester...
Så att det skulle gå så som det nu gått var för dem osannolikt och eftersom USA ville att den här typen av scenarion var osannolika så tänkte oljebolaget att okey - då kör vi... de tror på osannolikhet.
I Norge har de ett strängare regelverk och har fler regelmässiga skyddssystem för de tror inte riktigt lika mycket på osannolikhet...

Vilken värld!       

Jaha... ja. jag var nog lite onykter igår kväll när jag utlovade bloggning om så avancerade saker som Baileys. Och Arbetsförmedlingen. Inget har dom gemensamt.

Men.

Vad jag nog ville säga om Baileys var att det är gott. Men så utan några fräcke-poäng alls. Tvärtom. Om man ska vara fräck och signalera att man är rätt kvinna att hålla sig till ska man hålla sig med Fernetbranca... och kalla det Fernet rätt och slätt. Om Fernet är ett sommarmorronsvarmt blekrött smultron så är Baileys som den röda syntetfrukten i konserverad cocktailblandning, på poänglistan. Jag har i mina försök att ge ett coolt intryck avstått från inköp av den drycken, men när jag var i Danmark sist gjorde bussen ett stop för "shopping" och då köpte jag en flaska. Det är ju ändå så ocoolt att köpa danskesprit, som väl inte ens är billigare? Min första själv-köpta. Fan va gott det är.

Och.

Arbetsförmedlingen. Tja. Igår tänkte jag nåt smart och förberedde ett inlägg om mina tankar och analyser efter mitt besök där i fredags. Idag är det som bortblåst. Anstränger mig men det vill sig inte. Har inte en enda redig mening om AF. Men jag hade en trevlig stund där.

Ja.

Så var det det med reseplanering. Dålig, är jag på det. Jag vet inte vad jag ska göra. Får liksom inga planeringsidéer. Tänker ofta att jag inte har fantasi nog att till fullo njuta av förberedelser och sällan lyckan av lyckas hetsa upp mig till pirrningsgränsen. Eller, det kommer i små skutt. blixtsnabba. Som lycka ungefär. Små små stunder när jag kan dra efter andan och få hjärtklappning över det kommande äventyret. Men, det är små stunder. När det gäller resan vi ska göra till USA på måndag är den inget undantag. Senaste veckan har jag, när jag inte jobbat halvtid, mest legat i hammocken, suttit på huk och stirrat på nån blomknopp, varit och handlat fler blomknoppar eller för all del hängt tvätt. Ungefär fyra timmar innan jag måste resa så kommer allt till mig. Det.. det och DET. Skulle jag gjort. Jaja. Man är som man är. Och jag älskar att resa.

Samt.

Hur mycket pengar man kan plöja ner i jord? Mycket. Om man som jag använder mig "learning by bying expensive knopps, digging and och hoping". Ofta hoppas man för mycket. Eller så har man inte rätt jord. Och jag vet aldrig vad som är vad. Men jag älskar det.

23.59

och i morron bloggar jag om baileys, AF, reseplanering, och hur mycket pengar man kan plöja ner i jord....

Projektlekare

eller projektläkare eller protesledare eller en liten liten profetletare...

Ni ser - 4 nya yrken bara sådär...

I dagarna 4 har vi byggt ett nytt kontor - svettats och släpat och monterat och skruvat och fixat.
Det blir ganska bra.
Och Återigen sitter jag bakom ett skrivbord.
Denna gången hoppas jag att det blir bra.
Känslan för själva jobbet är God och Glad.

Samtidigt finns det processer som processar - som att jag har mitt kön emot mig.
Jag är en rätt clever person. Min hjärna funkar BRA - den vill gärna hitta lösningar...
Det har jag absolut ingenting för.
Att jag är ganska intelligent och fattar snabbt är inte på något sätt en god egenskap, den är snarare ett störande moment som snabbt blir bortviftad och ännu hellre överlyft på någon av mina manliga kollegor.
Min uppgift är att vara söt och omhändertagande. Det var därför jag blev anställd.
Det är ju rätt störande.
Det är tröttsamt.
Det är ...framförallt tråkigt.

T ex har jag börjat programmera in telefonen och tagit mig tiden att läsa igenom bruksanvisningen- inte jätteroligt men ändå rätt bra att vara insatt eftersom vi skall använda den mycket och snart ... och dessutom använda den som en växel...
" du är lite för snabb helena"
En manlig kollega satte i två nätverkskablar i en kontakt.
"Bra ...verkligen jättebra - att du löste det ..."

Män höjer ofta varandra! Och gärna till skyar som inte är så direkt höga egentligen...
- Nämen ...hittade du On knappen - fan va bra ... skönt att du är med ombord grabben - jättefint ...verkligen...
-Du... han är fan en klippa- helt  otrooooooooliga referenser - helt grymt ... ja jag är riktigt imponerad...

- ...men han hittade On knappen - det är ju inte direkt nobelpriskänningar på det...eller ?

- Gumman ...vi ska tänka positivt och framåt - att vara negativ och kritisk försöker vi undvika - framgång is a pretty smiling face ...

det här ständiga UPP pumpandet av kompetenser frestar på

Och män älskar den jävla bakande Leila - en underbar Ofarlig sockermuffinsmörochsockeruppenbarelse
- totalt helt jävla kanderat ofarlig.
Lite rund o go med vaniljsocker i armhålorna och chokladkladdkakerecept på hjärnan...

...jag får väl börja baka ... och prata nästanbabyspråk om rörsocker o allt sånt som éeee så himlans gott o så några fíiiiiiiina fiiiiiiiiiina jättemumsigtsöta silverhjärtan ...att dekårera mé....

eller också INTE!
                                                      

jan stenmark

är ju rolig.
Ibland tänker jag att jag borde få göra praktik hos honom men har naturligtvis aldrig frågat...
Ibland tänker jag att det är väl bara att sätta igång och klippa och klistra och skriva små pratbubblor...
Han blir nog bara glatt överraskad av en kvinnla som är inspirerad av honom...
Det börjar nämligen rycka lite i skaparviljan
Och collage är ju roligt
Och roligt är roligt
Och tiden går fort när det är roligt...

jag kanske kan pröva mina klippoklistrabilder här ... fastän jag inte gått på konstfack
Jag kan säga att jag är autodidakt - det låter rätt bra...

Men fram tills dess... så kommer the real original Stenmark - Typ här :

och Här:

jag har inte bloggat på länge. undrar om någon har märkt det.

det har varit första dagen i första sommarmånaden och den har varit alldeles ljuvlig. vilket kan bero på solen, värmen och att jag har haft en arbetslös dag. och inatt får jag skylla mig själv för jag sover fortfarande med duntäcke. det faktum kan inte ens ett vidöppet fönster avhjälpa.
jag är inte bara varm, jag är lite dum också. eller lat.

förövrigt så var jag på gustav adolfstorg igår. det var länge sen jag anslöt mig till manifestationer av olika slag, förr i tiden var det titt som tätt.

jag var tvungen att med min kropp bara stå där och markera att det går inte längre. världen är galen och jag vill inte gå galen med den. kort efter den tysta minuten som skapade just den efterlängtade känslan av lite mindre galenskap, gick jag. det räckte så. det räcker länge.



kram på er

...fick en ask med ironichoklad

av min söta dotter på morsdagen...
Alltså jubileums-prinsessa-gifter-sig-med-en-vanlig-man-från-Ockelbo-choklad.
Jag tyckte den var god - blåbärspralin,hasselnötnougat samt lingonpralin.
1.50 går oavkortat till prinsessparets bröllopsstiftelse vars syfte är att motverka utanförskap och främja god hälsa bland barn och ungdomar i Sverige...
På insidan av locket finns en bild på paret och de är söta och Victoria har en jättefin fin fin klänning.
Den kan de få lov till att lotta ut tycker jag...
Eller ... varför ligger det inte en gyllene biljett i en av askarna - en gyllene biljett till bröllopet.
En ripp of på Kalle och chokladfabriken...
Jag har inte riktigt hängt med i hela det här bröllopsståhejet.
Jag gick med i en bröllopsgrupp på facebokk som hette: mer kung för din krona - de vill ha ett hejdundrande bröllopsBRÖLLOP med vajande fanor- pukor o trumpeter o gycklare och hela fadderullan i dagarna tre...
Mest för att det var Prankmonkey som startade upp det hela - han är en rolig bloggare med lite sting i sig!
För övrigt tycker jag det är fint med kärlek och att gifta sig. Göra ett commitment. Det är modigt att våga satsa på en relation med hull och hår...
Har hittat en ny tidsskrift som får mitt hjärta att slå små glädjevolter: Modern Psykologi - för dig som tänker ....aaaahhh... sååå.... braaaaa

För övrigt känns det bra att ha fått en ny spis då min gamla skenade eller om det var frågan om någon slags poltergeistfenomen - plattor som startade sig själva och blev minst sagt varma - sönderbrända tårtbottnar o annat hemtekniskt mystiskt...

den nya är vit och ren som snö... Vackert Vitvaruvit... helt enkelt...

                                                                                  
                                                     Smaka gärna på en kunglig lingonpralin !