Jaha... ja. jag var nog lite onykter igår kväll när jag utlovade bloggning om så avancerade saker som Baileys. Och Arbetsförmedlingen. Inget har dom gemensamt.

Men.

Vad jag nog ville säga om Baileys var att det är gott. Men så utan några fräcke-poäng alls. Tvärtom. Om man ska vara fräck och signalera att man är rätt kvinna att hålla sig till ska man hålla sig med Fernetbranca... och kalla det Fernet rätt och slätt. Om Fernet är ett sommarmorronsvarmt blekrött smultron så är Baileys som den röda syntetfrukten i konserverad cocktailblandning, på poänglistan. Jag har i mina försök att ge ett coolt intryck avstått från inköp av den drycken, men när jag var i Danmark sist gjorde bussen ett stop för "shopping" och då köpte jag en flaska. Det är ju ändå så ocoolt att köpa danskesprit, som väl inte ens är billigare? Min första själv-köpta. Fan va gott det är.

Och.

Arbetsförmedlingen. Tja. Igår tänkte jag nåt smart och förberedde ett inlägg om mina tankar och analyser efter mitt besök där i fredags. Idag är det som bortblåst. Anstränger mig men det vill sig inte. Har inte en enda redig mening om AF. Men jag hade en trevlig stund där.

Ja.

Så var det det med reseplanering. Dålig, är jag på det. Jag vet inte vad jag ska göra. Får liksom inga planeringsidéer. Tänker ofta att jag inte har fantasi nog att till fullo njuta av förberedelser och sällan lyckan av lyckas hetsa upp mig till pirrningsgränsen. Eller, det kommer i små skutt. blixtsnabba. Som lycka ungefär. Små små stunder när jag kan dra efter andan och få hjärtklappning över det kommande äventyret. Men, det är små stunder. När det gäller resan vi ska göra till USA på måndag är den inget undantag. Senaste veckan har jag, när jag inte jobbat halvtid, mest legat i hammocken, suttit på huk och stirrat på nån blomknopp, varit och handlat fler blomknoppar eller för all del hängt tvätt. Ungefär fyra timmar innan jag måste resa så kommer allt till mig. Det.. det och DET. Skulle jag gjort. Jaja. Man är som man är. Och jag älskar att resa.

Samt.

Hur mycket pengar man kan plöja ner i jord? Mycket. Om man som jag använder mig "learning by bying expensive knopps, digging and och hoping". Ofta hoppas man för mycket. Eller så har man inte rätt jord. Och jag vet aldrig vad som är vad. Men jag älskar det.