som det kan se ut

när naturen gör sig snygg, när den anstränger sig lite för att skapa harmoni med blommer och blader och när djuren fattar hur dom ska samarbeta med färger och former.



jaja, fjärilstemat kanske är lite utnött nu, tänker ni. men, tänker jag, hur kan den bara vara så gul och så snyggt bara sätta sig på toppen av det lila. lite nonchalant. som om den inte fattar hur skön-chockad jag blir av att se det.

det som är synd i allt detta, är att färgerna försvinner i mobiltelefonkameran. livet i kameran blir urvattnat, som om det ville säga ... skit i att försöka återge ... njut.

kanske jag inte tänker göra, tänker jag, utan jag kanske bloggar om det!

bara för att visa vem det är som bestämmer.



förresten har jag semester. då ska man titta på fjärilar. möjligtvis åka på bilpromenad. tvätta ibland eller försöka ta sig igenom senaste boken om sir thomas lynley.



alternativt bakar man en citronochlimepaj. bara för att överraska sig med att kunna följa recept ner till minsta vägda smörgram. det är underskattat det där med att följa recept. det blir mycket godare. fast jordgubbarna hittade jag på själv.