Vilka bilder och föreställningar har han egentligen stoppat in i våra huvuden och några andras huvuden generationer tillbaka... det kan man minsann fråga sig.
Min egen favoritsaga som liten flicka var orginalsagan om den lilla sjöjungfrun och nu pratar vi The original saga och inte den sockersötade Disney varianten med skojiga små Sebastiankrabbor...
Orginalsagan stoppade in ett budskap i mitt lilla flickhuvud om att flickor ska av vettlös kärlek till den vackra Prins prinsen offra sig till den grad att man skär av sig sin tunga,varje steg man som fisk-stjärt-bytt-mot-fötter tar kommer att kännas som knivar,att man inte avslöjar att den där andra tjejen som prinsprinsen fått för sig är den som räddade honom från drukningsdöden vilket i själva verket var sjöjungfrun som bara kan sjunga men inte prata med smärtsam gång o som bara är så snäll och så mild och så fin och Prins prinsens enda sanna vän !!! ... japp det blir hon - hans enda tysta vackra finaste vän som sjunger för PrinsPrins ända tills han förstår att den där andra ?! fattiga fiskartjejen som bara råkade finnas på stranden nog är den rätta och sjöjungfruflickan bara biter sig i tungan som hon inte har och fortsätter vara så god så god så god...
Till sist blir det klart att hon fetförlorar på grund av sitt milda temprament och oförmåga att tala till sin egen fördel - hon tiger och lider och sjunger och kastar sig sedan tillbaka till havet där hon förvandlas till skum och Ingenting och DET förklarar HansChristian är den största lyckan - så lycklig har sjöjungfrun aldrig varit för nu kan hon som vind alltid vara i närheten av "sin" PrinsPrins ... jo så sjunger Ingentingarna oxå ... för det är tydligen fler kärlekskranka kvinnoväsen som blivit till lyckligt skum/ingenting p g a en korkad karl/Prins.., tadaaaaa !!!
Ja vad ska man säga - att man inte ska bry sig och att gamla sagor är just bara gamla sagor...
Men i boken om acceptans läser jag om hur våra hjärnor fungerar som chiffernycklar - att vårt språk mer eller mindre gör oss till ständigt inprogramerade evigt sökande symbolfinnare... och vad är väl en saga, om inte en symbolisk historia och hur många kvinnor har väl genom historien symboliskt skärt av sin tunga, börjat gå med små små smärtsamma steg framåt i sitt liv och kämpat med sin vettlösa kärlek för att ta hand om något Prinsprinsliknande ... som till sist gör att hon förvandlas till skum och INGENTING efter att Prinsprinsen hittat en fiskartjej med en i allra högsta grad fungerande tunga och genomför en total dumpning.
Ack ja - efter denna hardcore- death- feminista-kapning av HansChristian som Sagofarbror kan jag berätta om min dag som bestod av att känna sig underligt arbetskränkt...
Och jag önskar att jag slapp den känslan och min acceptansträning kom av sig i några timmar.
Att vara mer eller mindre utsatt för andras godtycke och inkompetens kräver onekligen sin kvinna - och en kvinna som inte borde läst Lilla sjöjungfrun som liten flicka...
Och jag säger bara - låt ALDRIG någonsin arbetslöshet leda dig in till faser/fasor.
Gå och städa - räkna jordgubbar - sälj bambustrumpor ... vadsomhelst ... vadsomhelst...
BMAA är nu en ny förkortning att lägga på minnet - och kanske var det orsaken till Lilla sjöjungfruns knasiga beteende...
Mussla med nervgift - inte Bra ! Kanske gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar