Sam(s) vete

Ja nu sitter jag här med några påsar guld,lite rökelse , en liten påse myrra och en skavig påse med Sams vete.

Sams vete är en jobbig påse.

I den vetepåsen ligger en känsla av att mina djurtyckanden kan ha förvandlats till en slagpåse, en påse vargåsikter som blev till handgranaten Varg utan att egentligen alls vilja det...

Och det var dumt...

För vill jag tycka om Vargen för att jag vill få rätt eller vill jag tycka om Vargen för jag vill tycka om Vargen...?

ja det är nog en hårfin linje där ...

Och vill jag skriva det här om Sams vete påse för att bli förlåten och få lov till att vara med igen i en kontext eller är det ett gammalt mönster ifråga om att backa och ha en orolig känsla i magen av att ha gjort fel och tyckt för mycket eller på fel sätt och sårat...

Dängt ett vargskrälle i huvudet på läsaren och var det verkligen värt det ?

Eller var dängen aldrig menad som en däng men blev en däng ändå?

En fet Vargdäng som missade målet -totales - för jag ville nog vara PRO- Vargarna utifrån genetik och att Naturvårdsverket vart helkass på informera om det här...

Och är det mitt ansvar att ta hand om läsarens känslor för mitt tyckande? - hmmm ... det är skavigt och fasiken inte alls så himla enkelt...

Och jag vet inte hur jag ska avrunda detta inlägg heller riktigt...

Osäkert är dagens ord - Osäker är dagens känsla och tydligen sitter osäkerhet i min höger arm för den har värkt sedan igår

Jag hänger och dinglar fritt i bloggen med mitt ena ben och det värker i osäkerhetens höger arm och Sam(s)Vetepåse känns tung och under mig sitter en flock Vargar som tycker jag pratat skit om både dem och Kevin Kostner och nu har de tappat lusten att dansa ...

för nu vet dem om att de har hjärtfel och skelettfel och är handikappade...

Och hur schysst är det ... egentligen !