Igår var det premiär för "nya" På Spåret.
Det var minsann en skakig resa - mer som 11 ans Spårvagn mot Majvallen.
Jag är inte något jättefan av herr Oldsberg men ... i På Spåret Var han bra och jag tror det handlade om känsla ...programidén var hans och då fanns det en känsla - en kärlek och det märktes...
Roligast var att Peter Apelgren gjorde Fredrik Lindström alldeles nervös med att de pratat ihop sig innan om svaren ... sånt är roligt...sånt säger man inte i Tv ... heja Peter!
Så trots att de var gamla mossiga gubbar Oldsberg och Hellberg så förmedlades en känsla genom programmet och det var den som fick mig att sitta där och faktiskt lära mig saker om städer och länder.
Jag tror Luuk och Lindström ska adoptera programbabyn och skapa en annan pedagogik.
Låt Oldsbergs baby växa upp och bli en tonåring - gör ett eget program - carbonkopiering blir bara fel - alltid !
Det är mycket med känsla som snurrar i mitt huvud nuförtiden. Hanteringen av käns
lor och min egen rädsla för människor vars känslor sprutar åt alla håll men också det synnerligen skadliga i att vara i närheten av människor vars känsloliv är avstängt eller bortträngt...
Samtidigt är det intressant men också svårt. Var lär man sig om känslohantering?
Igår läste jag om Invalidation - dvs att bli ogiltligförklarad eller att ogiltligförklara i det man eller någon känner och det var en skrämmande lång lista på handlingar och uttryck...
Ryck upp dig ! Skaffa dig ett liv ! Efter Regn kommer sol ! Gå vidare ! Livet Går vidare ! Ge dig!
Nu är du ute på hal is ! ...etc etc ...
Och visst är det sant - är du ledsen och nere och pratar med någon och denne säger -
ja ja ...men efter regn kommer sol vettu... så har du väl egentligen lust att säga - stoppa upp din jävla regn och sol där det känns ...
Samtidigt som jag själv säkert kommer med den här typen av glada tillrop och snusförnuftiga kommentarer för att jag inte vill eller kan eller har lust med att bekräfta en annan människas känslotillstånd eller inte fattar eller är programmerad till att undvika det.
Shit! Och hur gör jag nu ? För det var en rätt stor polett som klang till i min själ då den trillade ner!
En artikel i dagens Gp Sportbilagan handlar om Thomas Ahlsgaard , fd Norsk skidkung och han verkar vara en vettig man. I sin analys av skillnaderna mellan det norska och det svenska skidlandslaget (han har tydligen fungerat som rådgivare i det svenska) är att i det norska pushar man varandra. ..." i Sverige är det väldigt dött på det sportsliga och det kreativa planet"...
Han betonar vikten av gruppdynamik och attityd.
..." I Sverige kändes det inte som att åkarna var nyfikna på varandra och jag upplevde inte att man delade med sig av kunskapen på samma sätt. jag blev faktiskt förvånad över att det var så, säger han..."
Och tar som exempel att det var vanligt att en åkare bara försvann mitt i en träning för att göra något Hemligt som de aldrig delade med sig av. Och att det var vanligt att ringa sin privata tränare om man hade funderingar kring något istället för att fråga sina lagkamrater...
..." för mig är det en självklarhet att gå till min lagkamrat istället för till tränaren i första hand. Varför skulle jag gå till en tränare när jag t ex hade världens bästa,Björn Dählie, i rummet intill? Vad kan en tränare tillföra, som inte en annan elitåkare kan ?..."
Varför har vi så svårt för att hjälpa varandra här i Sverige? bara sådär... Utan att behöva gå en treårig KY- utbildning till socialvardagspedagog och ta med sig diplomet som ett underlag om någon behöver hjälp med en matkasse eller busstidtabell...
WTF! Är vi ett helt land med livrädda trygghetsnarkomaner som inte vågar ha en enda åsikt utan att först grunda den hos någon expert eller myndighet eller organisation?
Det känns ensamt och kyligt och tråkigt och på något vis hänger detta ihop med Inavlidation och Ogiltligförklaringen av känslor och är vi ett helt land som kommit helt ur SPÅR och inte har en aning om vart vi är på väg och inte ens klarar en 2 poängsfråga eller inte vågar dra i nödbromsen för vi har ingen expert att fråga så vi kan vara absolut säkra på rätt svar
eller handling ...
Jag känner mig som en ensam liten surikat idag- det gör jag !
... ska ringa min tränare ...och ... shhhhhhh.. att det känns ensamt och lesset....det är hemligt...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar