... idag återuppväckte jag något avsomnat inuti - jag fann leran.
Jag hittade den leriga lerande kvinnan som grejar,drejar och hittar på olika föremål...i lera.
Gärna med funktion - men ännu hellre med dubbel funktion och konstighet i kontrast.
Hemma hos fin vän fanns några gamla bortglömda skröjbrända föremål från 2004 och mitt minne av dem var av känslan fult och misslyckat...men... nej ... inte ...snarare helt okey föremål(med minst ett undantag - egen härd guld värd keramikbonaden var väl sisädär)
...så höll vi på att glasera och doppa och hitta på framtida lerighetbaserade saker i över fyra timmar.
Instängda i en varm kreativ-praktisk- fixar -bubbla som värmer kring själen på ett speciellt sätt.
Bra för hjärnan,känslan och själen rent allmänt.
Sedan kom jag ihåg varför jag övergav min lerhobby, varför 5 års kvällskurser och helgkurser och ett ganska hett brinnande intresse och lärdomar kastades överbord ...plask ... som en gammal uppblött matsäck.
Det gamla vanliga - En Relation - En dålig Relation - En Relation som inte gav utrymme för annat än att ha just den som intresse,hobby,fokus,arbete,funderingar,förbättringar,ansvar,hålla ihop,förbättra...
Ett trist krävande kvävande kärleksarbete helt utan utrymme för något annat - inte ens en liten cernitlerafigur fick plats och då krymper själen och livsgnistan och själva livet blir som en kamp för syre - för livsrum- för att orka gå upprätt...
Och En grå filt lägger sig över tillvaron...
Motsatsen till Kärlek
Idag mitt i glasyrdoppet tror jag den sista fliken av den grå filten drogs bort.
3 år tog det att återvända till ett liv med syre och eget livsrum och det tål att tänka på -
ibland ska man lägga ner och ge upp i tid
precis som en fd svensk bilfabrik i Trollhättan
... men jag gillar Saab - snygga bilar ...
...och nu slipper vi få Maud Olofsson i varenda nyhetsändning... skönt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar